I Newsmill finns en viktig debattartikel med rubriken Tystnaden kring LAS är destruktiv och drabbar ungdomar. Carina Lindfeldt, chef för arbetsmarknadsavdelningen på Svenskt Näringsliv, skriver:
Egentligen är det en ganska spridd uppfattning att LAS, Lagen om anställningsskydd, skapar ett systemfel som drabbar ungdomar, invandrare och andra grupper. Men debatten har drabbats av en låsning …
[Vi måste] lyckas häva låsningarna i den här frågan. Då kan vi alla bli vinnare. På sikt kommer fler ungdomar och invandrare på arbetsmarknaden att öka den gemensamma välfärden, kommunerna kan koncentrera sina resurser på att hjälpa dem som har större problem än att de är nyanlända eller unga. Det är ett oerhört slöseri att lägga så mycket resurser på att lösa problem som egentligen har andra och mer effektiva lösningar.
Vad vi måste få är en flexibel arbetsmarknad där ungdomar och andra nya på arbetsmarknaden får chansen att börja jobba på ett riktigt arbete. Det kräver företag som vågar ta in någon utan erfarenhet, kommuner och landsting som inte tvekar att pröva nya krafter, ett samhälle där alla får en rejäl chans att visa vad de går för.
Ja, detta är den ekonomiska fråga jag tycker är viktigast av alla. Liberaliserad arbetsrätt är bra för alla, men främst för dem som står utanför. Många missar att om det blir lättare att avskeda blir det också lättare att anställa. Och det blir lättare att byta jobb, och komma bort från en arbetsgivare man inte trivs hos — eller från en arbetsplats man blir sjuk av.
Läs det här konkreta fallet från verkligheten (fingerat namn):
Karin, 42, har i många, många år lidit av svår värk i armen, troligen jobbrelaterat. Hon har kämpat, men fick till slut ge upp och sjukskrevs 100% på läkares inrådan. Under sin sjukskrivning så har Karin jobbat stenhårt med träning, rehabilitering etc och kunde så småningom gå tillbaka till 50%. Arbetsgivaren har också ställt upp med anpassade arbetsuppgifter.
[Men] det som nu hänt är att Försäkringskassan anser att Karin kan jobba 100% i anpassade arbetsuppgifter, trots att hennes läkare säger motsatsen. Försäkringskassans handläggare UPPMANAR Karin att gå upp till 100% i arbete under en (1) dag och att företaget sen skall säga upp henne pga arbetsbrist, för att de inte kan ge henne anpassade arbetsuppgifter. På det sättet skulle hon kunna få a-kassa till 100%. För eftersom hon varit sjukskriven till 50% då har hon bara jobbat 50% vilket innebär att hon inte får någon A-kassa trots att Karin betalat sin avgift varje månad hela sitt liv. Ja, du hör själv. Det hänger inte ihop.
Alltså: Om Försäkringskassan skall skärpa kraven för sjukskrivning så måste trösklarna IN på arbetsmarknaden sänkas radikalt.
Exakt. Rörligheten på arbetsmarknaden MÅSTE öka. Alla mår bra av att enklare kunna flytta på sig!
Det finns bara positiva effekter av en sådan liberalisering.
Men i Sverige finns det inget större tabu än att vilja liberalisera arbetsrätten.
Det skapar låsningar som håller tillbaka människor och svensk ekonomi på ett sätt som är förödande i längden.
(Andra intressanta bloggar om politik, arbetsrätt, arbetsrätten, arbete, sysselsättning, arbetslinjen, arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, arbetslöshetsstatistik, social nedrustning, långtidsjukskrivna, försäkringskassan, utanförskap, välfärd, tillväxt, ekonomi, företagande, entreprenörskap, företagandets villkor)