I SVT intervjuades just förre finansministern Pär Nuder (s) om sin nya bok. Jag har alltid sett honom som den ultimata politrucken. Han gick 1985 direkt från skolan till politisk tjänst i justitiedepartementet som 22-åring. Och har sedan dess funnits i regeringskansliet fram till 2006 (utom under Bildt-regeringens tid då han flyttade till riksdagshuset eller om det var partikansliet).
Att han nu riktar hård kritik mot Göran Persson förvånar. I intervjun säger Nuder att övergången från att jobba i Perssons närhet i statsrådsberedningen till att bli Perssons finansminister inte gick bra. Han upplevde att han inte längre hade statsministerns stöd, utan tvärtom blev utlämnad och desavouerad.
Vi har visserligen sett hur Persson avbrutit Nuder mitt under TV-intervjuer och ropat på honom som om han varit en hund, men det trodde jag var ett utslag av det burdusa skämtlynne som Persson sägs ha. Om det var så han förhöll sig generellt till Pär Nuder måste det ha varit förfärligt.
Men då undrar man varför Mona Sahlin hade sådant behov av att avsätta Nuder som ekonomisk talesman. Om han inte var Perssons skugga, som tänkte, tyckte och agerade som Persson, då skulle han ju kunnat utgöra kontinuitet i partiledarskiftet.
Pär Nuder öppnar dörren på glänt till en socialdemokratisk miljö vi vet väldigt lite om.
Den verkar inte särskilt trevlig. Inte där man vill vara…
(Andra intressanta bloggar om politik, Val 2010, SAP, Sahlin, Nuder, Persson)