Inför Olympiska spelen i Peking som börjar 8 augusti, ställer jag mig en fråga: Kommer svenska medier att krypa för kommunisterna i Kina under OS? Det blir intressant att se i vilken grad journalisterna gör det. Internationella Olympiska Kommittén gjorde en dundertabbe när de gav spelen till Kina. IOK agerade därmed för att blanda samman politik och idrott. Dessa de 29:e sommarspelen får nämlingen inte bli en framgång för arrangören. Jag har, även om jag inte är något stor idrottsfantast, gärna följt OS-tävlingarna och sett spelen som en hyllning till goda ideal.
Men detta år ger OS en dålig smak i munnen. Det känns som om det är diktatur och förtryck som ska hyllas. OS har blivit en symbol för mörkrets krafter. Hur kan man tala om ”fair play”, rent spel, när Kina hotar och fängslar de som inte gör som regimen kräver? När mänskliga rättigheter kränks?
Norrköpings Tidningar visar vägen på ledarplats, OS-arrangörens vidriga regim, och beskriver OS-arrangörens sanna ansikte:
Nu konstateras hur brutalt Kinas myndigheter hanterar de mänskliga efterdyningarna till jordbävningen i Sichuan-provinsen. Där dödades inte mindre än 10 000 barn när 7 000 klassrum raserades den 12 maj i år.
Föräldrar vill veta om korruption och byggfusk bidrog till att det gick så illa. Men det kravet gillas inte av myndigheterna som i stället försöker få föräldrarna att skriva under ett dokument, en förbindelse om att upphöra med protesterna och i stället prisa kommunistpartiet.
Den förälder som vägrar skriva under papperet blir utan ersättning. Det rör sig om 50 000 kronor i kontanter och en pension per förälder på 30 000 kronor.
Ren och skär utpressning, alltså.
Som om inte denna vidrighet skulle räcka har myndigheterna också tagit sig för att med hjälp av kravallpolis stoppa protesterna. Även medierna står i skottgluggen. De beordras sluta med sina rapporter om skolkollapser. Härtill har myndigheterna valt att forsla bort de klassrum som förvandlades till ruiner. Allt för att det inte ska bli möjligt att undersöka vad som gick fel.
Massmedierna spelar en central roll för att kunna vända Kina-OS från något destruktivt till något konstruktivt. Genom att använda den ökade öppenhet och tillgänglighet till det kinesiska samhället som OS ger, för att avslöja kommunistdiktaturens grymheter, kan spelen ändå åstadkomma något positivt: 1) man kan blottlägga regimens verkliga ansikte, 2) inför kommande beslut om var spelen ska hållas visa IOK att diktaturer inte fungerar som OS-arrangörer, 3) göra klart för diktaturstater att de ska hålla sig borta från världssamfundets finrum eftersom de inte är rumsrena.
Ansvaret för att sabotera stämningen för arrangören ligger inte på idrottarna, utan på den globala samhällsdebatten. Om vi kan visa respekt för idrottarnas prestationer samtidigt som arrangören dras i smutsen, har vi nått långt i att skapa en global gemenskap för frihet och mänskliga rättigheter.
(Andra intressanta bloggar om politik, Kina, OS, OS, MR, frihet, demokrati, yttrandefrihet)