Av de fasta mandaten fick Tidö 159 och de rödgröna 151. Alltså hade vi haft en klar seger för Tidö-partierna om vi sluppit utjämningsmandaten.
Utjämningsmandaten är till för att skapa millimeterrättvisa för de partier som kommer över fyraprocentspärren. Därför tilldelas dessa i huvudsak småpartierna och gör det enklare för dem att ställa krav på de stora partierna. Något vi nu ser under försöken att skapa regering.
Om vi tog bort de 39 utjämningsmandaten till riksdagen skulle den bestå av 310 mandat (borde vara ojämnt antal). Så här skulle riksdagen se ut inför talmansvalet på måndag.
S fick 94 fasta mandat (+5 utjämningsmandat)
M fick 68 fasta mandat (+2 utjämningsmandat)
SD fick 60 fasta mandat (+2 utjämningsmandat)
V fick 27 fasta mandat (+3 utjämningsmandat)
KD fick 20 fasta mandat (+2 utjämningsmandat)
C fick 17 fasta mandat (+8 utjämningsmandat)
MP fick 13 fasta mandat (+9 utjämningsmandat)
L fick 11 fasta mandat (+8 utjämningsmandat)
M-SD-KD-L fick alltså 159 mandat, mot 151 mandat för S-V-D-MP.
Klar Tidöseger. Vi hade sluppit alla röda linjer, allt tjat mellan de rödgröna. En stabil och handlingskraftig regering.
Det ska sägas att inget block gynnas konsekvent av utjämningsmandaten. Det kan slå åt båda håll i olika val. Det är däremot alltid småpartier som gynnas av utjämningsmandaten, vilket block de än tillhör. Ett borttagande av dem skulle ge de större partierna ökad tyngt i riksdagen.
Källa: Valmyndigheten (pdf)