Det är en globalistisk villfarelse att alla som råkar befinna sig i Sverige, eller i väst, omedelbart har våra rättigheter. Så är det inte. En nationalstat skyddar sina medborgare. Övriga är gäster, som inte omfattas av samma rättsliga skydd. Och så ska det vara.
Jag har stor respekt för yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Han är rak och principfast i sina analyser av politiken. Men jag håller inte med honom om att de som inte är medborgare ska ha samma rättigheter som svenska medborgare.
I en debattartikel kritiserar han regeringen för att just minska icke-medborgares rättigheter. Men det är viktigt att påpeka att Funcke inte ifrågasätter regeringens rätt att göra detta enligt grundlagen.
“Riksdagen kan, med beaktande av de begränsningar som anges i grundlagen, begränsa utländska medborgare opinionsfriheter i lag”, konstaterar han. Men tycker inte att regeringen ska göra det.
Men det är rätt av Tidö att begränsa utlänningars rätt att härja i Sverige.
Funcke skriver: “Att kunna utvisa utländska medborgare som begår grova brott är både rimligt och nödvändigt. Men regeringen vill nu sänka tröskeln. Alla som döms till en påföljd strängare än böter ska utvisas … Även den som dömts till böter men inte kan betala och får påföljden omvandlad till fängelse träffas.”
Att utvisa är rätt. Sverige ska inte vara ett tillhåll för främmande individer att ägna sig åt olagliga aktiviteter. De ska ut!
Och när det gäller yttrandefrihetsbrott är det inte ens klart att utvisning blir följden, enligt Funcke som menar att skrivningarna är otydliga och utvisning för ett yttrandefrihetsbrott kan prövas “av den domstol som får det första fallet”.
Jamen, varför klaga då?
Funcke väver in lagförslag om vandelskrav som kan innebära att uppehållstillstånd upphävs. Men det är ju något annat än yttrandefrihet, om inte Funcke menar att ohederlighet och oskötsamhet är uttryck för yttrandefrihet.
Men Funcke har rätt i att lagförslagen “skiktar” rättigheter i två nivåer. Ja, och det är meningen. Medborgare har fulla fri- och rättigheter – och skyldigheter. Medan icke-medborgare inte ska ha det. De är gäster i landet. Om de inte sköter sig, ska de lämna.
Tidösamarbetet städar upp i den hippie-liknande anarkilagstiftning Sverige haft allt för länge. Sverige ska inte vara en fristad för kriminella, bråkstakar och andra oroselement.