Så fick man inte säga. Men nu kommer ännu fler studier som visar att invandringen är en kostnad för svenska samhället. Naturligtvis bidrar en stor del av migranterna, men det är alldeles för många som hatar Sverige, vägrar anpassa sig till Sverige, lever på bidrag och kriminalitet. Också för de skötsamma med invandrarbakgrund är det viktigt att de som inte vill vara en del av Sverige lämnar landet.
Konjunkturinstitutet (KI) har analyserat både de skatter som gruppen har betalat in, och de offentliga utgifterna, som socialbidrag, barnbidrag, SFI och arbetsmarknadsutbildningar.
Resultatet, publicerat i juni, förvånade inte Thomas Eisensee, forskningschef på KI. Det skriver SvD i Flyktingvågens pris.
Nettokostnad
Under samtliga år som myndigheten studerat, 1983 till 2022, innebar flyktinginvandringen en nettokostnad, visade analysen. Sverige har haft ett stadigt inflöde av nya flyktningar. Och eftersom de flesta initialt lever på bidrag och får gratis utbildning, innebär de till en början en kostnad.
– Under de första åren efter de invandrat är flyktingars skattebetalningar generellt låga, samtidigt som vissa offentliga utgifter är relativt höga, konstaterar Thomas Eisensee.
Men de nya flyktingarna är inte enda förklaringen. Flyktingar arbetar heller inte i lika stor utsträckning som andra, även efter att de har varit i Sverige i många år. Dessutom är snittlönen lägre.
BNP sjunker
Kostnaden per person landar, enligt KI:s beräkningar, runt 1 miljon kronor under tiden de lever i Sverige. Eller 25 000 kronor per år. I den siffran ingår kostnader kopplade till att utrikes födda är överrepresenterade i brottsstatistiken, vilket bland annat rapporter från Brå visar.
Uppsala universitet och Riksbanken under ledning av prof Karl Walentin har tagit fram en annan beräkningsmodell med syfte att utifrån tidigare mönster skatta effekterna av det stora flyktingmottagandet som skedde åren runt 2015.
Enligt modellen bör flyktingvågen ha lett till att BNP per capita – som mäter storleken på ett lands produktion – minskade med 1,5 procent under de tre första åren. Flyktingvågen fick också negativa konsekvenser för arbetsmarknaden. Andelen av Sveriges befolkning som arbetar sjunker enligt beräkningarna med nästan 2 procent, samtidigt som arbetslösheten stiger, som mest med 1,5 procentenheter.
För att klara de högre kostnaderna behövde skatterna höjas på arbete. Resultatet blir att anställda kräver högre lön, företags lönekostnader ökar – varpå lågutbildade får svårare att hitta jobb eftersom deras färdigheter inte motiverar den högre lönenivån.
Flyktingar drabbas extra hårt, men också inrikes födda med låg utbildning.
– De som var marginellt anställningsbara innan man höjde skatten blir oanställningsbara när skatten på arbete höjs, förklarar Karl Walentin.
Effekten är att invandring i sig ökar de ekonomiska klyftorna.
Sanningar som förtigits
Detta är inget som förvånar. De som varit kritiska till invandring, som Sverigedemokraterna, har alltid påpekat att det finns en tydlig kostnad. Men detta faktum har kallats “rasistiskt” och vurmarna för öppna gränser har ljugit och talat om att invandringen är en vinst.
Alltså: lögner har fått spridas fritt, medan sanningar förtigits.
Sverige har genomlevt en fruktansvärd period de senaste 30 åren. Samhällsdebatten har präglats av förljugenhet, falsk propaganda och desinformation som varit avsedd att vilseleda svenska folket. Tack och lov har lögnerna inte lyckats, utan blir nu avslöjade.
Det är som Abraham Lincoln sa: “Man kan lura vissa människor hela tiden, och alla människor ett tag, men man kan inte lura alla människor hela tiden”. (You can fool some of the people all of the time, and all of the people some of the time, but you cannot fool all the people all the time.)