Hur vi ser på verkligheten börjar verkligen glida isär. I DN-ledarkrönika idag beklagar Amanda Björkman att väljarna sviker etablissemangen:
”Man hade kunnat hoppas att det allvarliga läget skulle få människor att prioritera, att Brexit, valet av Trump … det stundande franska valet … skulle få människor att värdera den öppenhet som vi har kunnat vänja oss vid i väst. Men nej.”
Har verkligen väljarna röstat emot öppenhet som princip?
Nej, det man röstat emot är etablissemangens förljugenhet.
Ta den svenska gränskontrollen. Före november 2015 ansåg regeringen och massmedierna liksom den borgerliga oppositionen att det var höjden av rasism, slutenhet och byggande av murar att förespråka ID-kontroller vid landets gränser. Efter november 2015 införde samma regering med stöd av samma opposition just en skärpt gränskontroll.
Är gränskontrollen ett hot mot öppenhet? Nej, tvärtom. Bara genom att införa gränskontroll kunde det öppna samhället räddas från sönderfall.
Att etablissemangen ljög och införde det man förut kallat rasism och slutenhet, förändrar inte verkligheten.
Ett civiliserat land skyddar sina gränser. Så att man kan värna sin öppenhet, demokrati och rättsstat.
Öppenhet är, precis som alla andra värden, en fråga om balans. Total öppenhet i betydelsen gränslöshet, leder till anarki och att människors frihet hotas. Öppenhet uppnår bara målet om medborgarnas frihet om den vägs samman med andra värden, som exempelvis rättsstatens krav på att lagar respekteras och följs av alla.
Det är här etablissemangsröster, som DN, fullständigt gått bort sig nu när globaliseringens avigsidor gjort sig påminda. DN och andra som hävdade att gränskontroll var rasism, har (i praktiken, om inte rakt ut) fått krypa till korset och medge att de ljög. Gränskontroll är inte rasism eller slutenhet, utan en rimlig princip så att nationalstaten kan upprätthålla ordning och säkerhet.
Tänk att det ska vara så svårt att medge…