En god sammanfattning av svensk samhällsdebatt görs av vänsterkolumnisten Erik Hörstadius i Affärsvärlden, Vänsterns grälsjuka världsfrånvändhet:
När svensk vänster blir dum, hatisk och verklighetsfrånvänd, riskerar därför hela samhället att bli det. Vecka efter vecka tvingas vi åse nya bedrövelser:
Advokatsamfundets generalsekreterare kallar en invandrad moderat riksdagsman med restriktiv hållning i migrationsfrågan för ”brun råtta”. Och blir påhejad av stjärnkolumnisten Cecilia Hagen, som vill se råttan utrotad ”med gift”.
Utbildningsradions chef pressar de anställda att redovisa sexuell och religiös läggning, samtidigt som hon tvingar på dem modeideologin normkritik. En ideologi de för övrigt inte får göra normkritiska reportage om.
Vår rikspolischef uttrycker sin djupaste medkänsla med den unge man som knivmördar en kvinnlig anställd. Tidigare har han twittrat om hur han kräks när han ser SD-ledaren Jimmie Åkesson i tv.
Chefen för Statens museer för världskultur vill att våra museer indoktrinerar oss i att gilla mångkultur – samt ogilla SD. I detta backas hon upp av kulturministern. Och vår utbildningsminister läxar upp landets läroboksförfattare för att andelen kvinnor i historieböckerna är för låg.
SVT:s programdirektör Jan Helin läxar upp Aktuellt-redaktionen för att de låter Nya tiders chefredaktör debattera i tv, eftersom denna publikation tydligen inte ställer upp på idén om människors lika värde. Helins ”bevisföring”? Att Nya tider kopplar ihop vissa etniciteter med viss brottslighet.
Vänstern har blivit galen. Och vi kan bara vänta än värre, panikartade utspel framöver. Frågan är om journalistiken ska gå under tillsammans med vänstern, eller om medierna till slut förstår att de inte kan vara lierade med denna galna vänster.