Leder Clinton? Är det säkert, det?

Svenska medier slår upp opinionsmätningar som visar att Hillary Clinton leder med 12 procent, som den från ABC News. Man är inte lika angelägen att tala om att antalet tillfrågade är . . . 874 personer. I ett land där uppemot 200 miljoner kan komma att rösta. Dessutom utgör de svarande inte ett representativt urval, utan en övervikt på 5 procent större andel demokrater än republikanskt registrerade väljare.
Mätningen är alltså i högsta grad skakig och om en mätning utförts på samma vis i Sverige hade ingen tagit den på allvar.
Det går dock inte komma ifrån att i de allra flesta opinionsmätningar leder Hillary Clinton med i snitt sex procentenheter. Enligt dem är valet avgjort.
Men veckan före brittiska folkomröstningen visade opinionsmätningarna (som var betydligt mer robusta och statistiskt trovärdiga) att brexit skulle förlora. Stanna-sidan ledde med ungefär fyra procentenheter, cirka 52-48. Det blev precis tvärtom 52 procent för brexit. Det är en omsvängning på åtta procent, från -4 till +4 procentenheter.
Om presidentvalet i USA råkar ut för samma felmarginal i relation till mätningarna, skulle nuvarande +6 för Clinton bli +2 för Trump.
Dessutom är valet inte ett val utan 50 separata val. En ytterligare faktor som sällan nämns, men som avgjorde valet år 2000, är småpartiernas kandidater. Hade inte Ralph Nader ställt upp för De Gröna år 2000 hade Al Gore blivit president. Nader tog fler röster från demokraterna än vinstmarginalen var för George W Bush. Samma sak 1992, då Bill Clinton vann därför att Bush den äldre förlorade fler väljare till tredje kandidaten Ross Perot.
I årets valrörelse har småpartierna, främst Nyliberalerna och De Gröna, fått betydligt högre stöd än i de flesta tidigare valrörelser. Tillsammans ofta uppemot 10 procentenheter. Dessa röster kan bli avgörande i delstatsval, där marginalerna är små.
Den viktigaste anledningen att inte vara särskilt övertygad om Clintonseger är att hon inte når upp över 50 procent i någon mätning där småpartiernas kandidater är med. I ett omröstning som i huvudsak är ett tvåpartival borde den som anses ”självskriven” ligga en bra bit över 50 procent för att vara garderad mot en brexit-effekt.
Clinton är fortfarande en svag kandidat. Frågan är om Trump är ännu svagare i väljarnas – inte mediernas – ögon.