När kläder politiseras

En effekt av den pågående normupplösningen är att allt, precis allt, blir konfliktfyllt. Något så enkelt och vardagligt som att hälsa på motsatta könet blir extremt kontroversiellt. Normupplösningen sår nu split mellan människor i samhället. Motsättningarna ökar. Tilliten sjunker. Konflikterna blir fler och allt hårdare. Polariseringen ökar.
Detta är inte ”svenska modellen”. Det är tragiskt att se hur förtroendet mellan människor, det som varit unikt starkt i Sverige och Norden, nu håller på att avvecklas. Allt i den politiska korrekthetens och den gränslösa toleransens namn.
Ett annat exempel på att där normerna försvagas går vettet ur, är kläderna. Stor uppmärksamhet har givits åt att Frankrike infört förbud mot ”burkini”, dvs kvinnor som badar utomhus fullt påklädda. I Svenska Dagbladet skriver Ivar Arpi under den talande rubriken: I lagens namn: klä av dig!
Att bada fullt påklädd kan inte skada någon. Ett sådant förbud försvarar ingen väsentlig funktion. Därför är det ett felaktigt beslut.
Däremot är det märkligt att polisen har svårt att få gehör för att förbjuda rånarluvor och heltäckande slöjor på både arenor och övriga offentliga platser. Att dölja sin identitet genom att täcka ansikte och huvud är en förändring av normer (det har ju aldrig förr varit kutym att dölja sin identitet) som inte borde tillåtas. Det beteendet ökar risken för våld mot andra människor, och borde inte vara tillåtet på allmän plats. Och undantag för slöjor skulle urholka riskminimeringen eftersom slöjor då kan utnyttjas i kriminella intressen.
I vissa yrken blir det också fel att skylta med allehanda personliga preferenser om politik, kultur och religion. Uniformskrav, dvs av arbetsgivaren föreskriven klädsel, måste kunna formuleras under arbetstid. Exempelvis innebär slöjor där elever inte ser lärarens ansikte under lektionstid en kvalitetssänkning som går ut över eleverna. Förbud mot viss klädsel under arbetstid är ingen frihetsinskränkning eftersom man inte måste arbeta i ett yrke där kläder har betydelse.
Vid olika situationer borde alltså olika regler gälla. Förr var det självklart, eftersom så gott som alla i landet kände till normerna och förstod dem. Nu är det inte så att alla vet. Det betyder inte att normerna ska bort, utan att de behöver tydliggöras. De behöver motiveras. Det betyder inte att de måste ifrågasättas. Normerna är till för att underlätta nya mötet mellan människor. Det underlättar för alla att orientera sig i vardagen. De minskar polarisering och avstånd mellan människor. Om de behöver tydliggöras, bra. Låt oss göra det.
Då kan vi också avvisa det som inte behövs, som förbud mot att bada i sjön fullt påklädd. Det skadar ingen.