Nu plötsligt framkommer på område efter område att etablissemang mörklagt fakta för att sedan angripa dem som inte håller tyst för rasism. Unga tjejer blir massofredade på Stockholms stads festival, år efter år, men kommunen håller tyst. Polisen tystar ner, för att inte “gynna SD”. Dagens Nyheter säger “SD-fantasier” till dem som tipsar om övergrepp när det visar sig handla om migranter.
Brottsförebyggande rådet, Brå, döljer brott i invandrartäta områden i kriminologiska rapporten Nationella trygghetsundersökningen 2015.
Allt för att skönmåla integrationen och dölja verkligheten för svenska folket.
Flera läsare mejlar mig och påpekar att denna diskrepans mellan verkligheten, som alla människor i landet känner på sig, och etablissemangens förljugna propaganda är den viktigaste förklaringen till Sverigedemokraternas framgångar.
Folk vill inte bli behandlade som idioter av makteliter i politik, media och myndigheter.
Jag håller med. Den förljugenhet som kännetecknar alla officiella aktörer i Sverige har blivit ett systematiskt beteende som inte står sovjetkommunismen efter.
Dessa lögner måste avslöjas och de skyldiga utpekas om det officiella Sverige ska kunna få tillbaka något förtroende.
Förljugenheten handlar inte bara om moraliskt förkastligt agerande. Nu förstår vi bättre varför antalet “no-go-zoner” dit polis, ambulans och brandkår inte åker utan extra bevakning blir allt fler. Genom att förtiga problemen görs ju inget åt dem. Man låter kriminella få övertaget. Det drabbar ju framför allt laglydiga migranter.
Rättsstaten havererar om inte ordningsmakten säger sanningen. Till skillnad från korrupta stater har Sverige hamnat här genom förment tolerant hänsynstagande till migranter (som enligt etablissemangens utopism aldrig kan göra fel, och varje brottsanklagelse mot migrant är uttryck för rasism).
Detta är en självcensur som resulterar i ökande övergrepp, våld och brott. Rättsstaten upphävs. Anarki blir följden.
Om de etablerade partierna inte vill ha anarki, måste man till alla officiella aktörer klargöra att sanningen ska fram även när det ställer migranter i negativ dager.
Hittills har man från riksdag och regering vägrat förespråka sanningen. Kommer man att ändra sig nu när sanningar börjar sippra fram i sprickorna av etablissemangens tolerans som tolererar intolerans och övergrepp?