För tio år sedan uppmärksammade jag i bloggen snickaren och den djupt troende protestanten Johann Georg Elser, som 8 november 1939 genomförde det mest avancerade mordförsöket mot Adolf Hitler, Snickaren som nära nog sprängde Fürern.
Nu har hans attentatsförsök blivit tysk film, Elser (på engelska “13 minutes”), som idag har biopremiär i Sverige. Skådespelarinsatserna är utmärkta, liksom fotot, men manus och klippning gör filmen alltför långsam. För mycket fokus läggs på Elsers kärleksliv, som inte har något med attentatet att göra (han berättade inte för någon om sina avsikter). Mer fokus borde lagts på Georg Elser som människa.
För det är han som är fascinerande: han lär sig genom experiment hur han ska bygga en bomb av högsta kvalitet, han tar sig in i nazisternas underhållningspalats i München, natt efter natt för att gräva ur pelaren bakom talarstolen där Hitler ska framträda. Han konstruerar två klockor som utlöser den enorma laddningen exakt som han avsett. Det enda misstaget är att Hitler avslutar talet och lämnar lokalen tidigare än planerat och undgick därmed attentatet.
Georg Elser demonstrerade en självdisciplin av sällan skådat slag. Ett mod utan motstycke. En målinriktad handlingskraft jag inte riktigt vet vem som kan ha överträffat. Hans liv i den sydtyska by där han växte upp präglades av kristendomen. Han var en utpräglad ensamvarg som värnade människors frihet medan kommunister och nazister slogs.
Efter min hyllning av Elser för 10 år sedan fick jag mejl av läsare som menar att man inte ska begå mord som kristen. Men Elser, och det är det lilla som framgår i filmen av hans motiv, resonerar logiskt och moraliskt. Han är inte ute efter att döda nazister eller nazisympatisörer — han ska döda högsta ledningen, den ansvarige för förtrycket. Här märks ju en himmelsvid skillnad mellan muslimska terrorister som dödar civilbefolkning och den kristne Elser som riktar sig mot maktens ytterst ansvariga. Man kan alltså inte kalla Elser terrorist. Han är inte ute efter att terrorisera folk, utan använder våld mot ett mycket tydligt och begränsat mål — politisk ledare som vägrar underkasta sig fria val. Därmed har dessa makthavare själva tvingar fram andra vägar att avsätta dem.
Men våld har alltid avigsidor. Förutom att Hitler kom undan dog åtta andra, inklusive serveringspersonal. Det var något Elser led kval av under tortyren han utsattes för av Gestapo (Elser avrättades 1945). Dessutom kan man historiskt ifrågasätta om det gått bättre för världen om attentatet lyckats. Hitler hade då blivit martyr och nazisterna hade fortsatt inneha makten, kanske till och med in i vår tid. Det var ju först efter att Tyskland lades i ruiner som nazismen förlorade dragningskraft och avnazifiering fungerade.
Men det är uppfriskande att se tyskar som inte drogs med i masshysterin kring nazismen. Jag tycker mig känna igen mitt eget förhållande till de dominerande politiska åsiktsströmningarna i tiden. Det är alltid fel med politisk och medial masshysteri, vilka värderingar de än säger sig bygga på. Det slutar alltid i galenskap. Det är min allra mest bestämda uppfattning.
Här är trailern:
Andra recensioner: Variety, Daily Express, Sidney Morning Herald.