Läsare frågar vad Moderaterna skulle behöva göra för att jag ska bli nöjd (med anledning av förra inlägget nedan). Nu handlar det inte om mig utan om Sveriges framtid. Moderaterna kan inte bara, efter ett årtionde av passivitet, grötiga och otydliga värderingar, avge läpparnas bekännelse om att vi plötsligt ska värna svenska värderingar och lagar.
Politiker oavsett parti måste bevisa att man befinner sig på jorden och inte uppe bland rosa moln där godhet, öppna hjärtan och allt annat som tillhör en narcissistisk självbild av att man är Gud själv. Gränslös godhet är omöjlig i verkligheten. Alltid. Överallt.
Realism är det första — och ytterst simpla — krav som väljarna kan begära. Men någon sådan har vi inte sett till i migrationsfrågan. Väljarna vill inte från riksdagspartiers migrationspolitiska talespersoner höra att ”vi vet inte vad vi ska göra” åt alla de enorma praktiska problem som nu kommer som en följd av okontrollerade migrationsströmmar. Den revolutionsromantik som kidnappat alla gamla riksdagspartier måste hävas.
Om makthavare inte kan tala om hur landet ska kunna ta omhand hundratusentals ekonomiska migranter, ska man inte släppa in dem i landet. Och de som inte har rätt att vara i landet ska avvisas, vad extremvänstern och medievänstern än säger. Polisen och myndigheterna ska av politiska företrädare få tydlig, offentlig och full moralisk uppbackning i att genomföra de tiotusentals avvisningar som inte skett men som enligt svensk lag och domstolsbeslut ska verkställas.
Stå upp för svensk lag!! Är det för mycket begärt av riksdagsledamöter?
Ja, är det tragiska svaret. Vissa ägnar sig hellre åt slagsmål med polisen än att upprätthålla lagarna. Flertalet riksdagsledamöter vanhelgar lagstiftningen man själv röstat igenom. Riksdagen har blivit en revolutionär lekstuga. I nästa val måste storstädning ske.
Vi har ingen moralisk skyldighet att vara ”hela världens socialkontor”, skrev jag i bloggen i maj 2013. Och vi bestämmer över vårt land. Ingen annan.
En medieröst som lever på jorden är Anna Dahlberg i Expressen, Låt inte Sverige gå in i väggen:
Många hävdar att det inte bara vore moraliskt förkastligt, utan också omöjligt, att bromsa strömmen av asylsökande till Sverige. Det är en felsyn. (…)
Det finns inget naturligt slut på denna ström av migranter så länge Turkiet vill fortsätta att hålla pressen uppe på Europa. Antalet kan tvärtom komma att öka ytterligare i vår. Viljan att ta sig till Europa är oändlig så länge inkörsporten är öppen (…)
Men det är inte rimligt att Sverige försätter sig självt i ett krisläge för att möta ett skeende som varken har en slutpunkt eller en geografisk begränsning. Statsfinanserna blöder med miljardbelopp varje vecka. (…)
Sverige har i flera decennier tagit ett större ansvar för världens flyktingströmmar än något annat västland per capita. Nu måste vi ta ansvar för att landet inte kastas in i en kris som vi inte kan hantera. Måtte Stefan Löfven och Anna Kinberg Batra vara mogna den uppgiften.
Tyvärr är det ingenting som tyder på att någon av dem befinner sig på jorden. De svävar uppe bland rosa moln. Deras trovärdighet rasar och partiernas stöd i väljarkåren sjunker i takt med att folk söker sig bort från deras utopiska idealism utan verklighetskontakt. Men all rätt. Vi kan inte ha galna flummare vid makten. Det kommer att bli mycket tydligt vid nästa riksdagsval. Tyvärr är det försent på många sätt, men detta kommande demokratiska val blir svenska folkets chans att få slut på dårskapen.