Efter framgångarna för FI framför en matematiker på SvD Brännpunkt förslaget: Sänk ribban till riksdagen. Jag instämmer. Det är odemokratiskt att portförbjuda partier som har fått det antal röster som gett andra partier riksdagsmandat.
Däremot instämmer jag inte i den proportionella metod Johan Wästlund föreslår. Spärren har motiverats med att den underlättar att skapa en regeringsduglig majoritet. Det är en viktig aspekt. Men den kan istället för fyraprocentsspärr uppnås genom att avskaffa utjämningsmandaten som just ger de partier som klarar spärren proportionell andel mandat. Om de 39 utjämningsmandaten tas bort får partier med stöd av mindre än åtta procent av väljarna färre antal mandat än större partier. (De når inte upp i så många väljare att de kan ta mandat i varje valkrets, men de konkurrerar på samma villkor med stora partier.)
Med denna metod hade FI kunnat komma in i riksdagen i höst, även om man bara fått 2,2 procent. Kanske bara med ett mandat. Men det centrala för små partier är ju att kunna representera sina väljare och få en röst på demokratins formellt sett viktigaste arena.
Sammantaget skulle denna metod på ett bättre sätt uppnå ambitionen att skapa regeringsdugliga majoriteter. Se bara på hur utfallet i senaste riksdagsvalet: med min metod hade Alliansen haft egen majoritet denna mandatperiod. (Se mer tidigare i bloggen, Slopa fyraprocentsspärren)
Så här hade riksdagen 2010-14 sett ut utan utjämningsmandat och utan spärr:
(ny mandatfördelning/förändring/nuvarande mandat inom parentes)
107 mandat, Moderaterna, +-0 mandat (107)
21 mandat, Centerpartiet, -2 mandat (23)
17 mandat, Folkpartiet, -7 mandat (24)
11 mandat, Kristdemokraterna, -8 mandat (19)
112 mandat, Socialdemokraterna, +-0 mandat (112)
9 mandat, Vänsterpartiet, -10 mandat (19)
19 mandat, Miljöpartiet, -6 mandat (25)
14 mandat, Sverigedemokraterna, -6 mandat (20)
310 mandat, summa, -39 mandat (349)
156 mandat, Alliansen, -17 mandat (173 mandat)
154 mandat, oppositionen, -22 mandat (176 mandat)