Svenska Dagbladet rapporterar om en mätning som Europaportalen beställt om hur kända partiernas toppnamn i Europaparlamentsvalet i maj är. 74 procent kan inte namnge någon kandidat. Hälften av de som ger svar har fel. Det säger något väsentligt om unionen.
Själv har jag inte bestämt mig. Så här i inledningen av valrörelsen har jag tre namn överst på listan:
Junilistans förstanamn Jörgen Appelgren, 58, har varit chefsekonom på Nordea och dessförinnan departementsråd på finansdepartementet under Göran Perssons tid som finansminister. Han ger bästa svaret i SvD:s enkät: “Den viktigaste frågan under mandatperioden är att se till att EU inte får beskattningsrätt.” Därmed håller han fast vid Junilistans profil: ja till samarbete men nej till nuvarande utveckling mot allt hårdare centralstyre från Bryssel. Beskattningsrätten är sista skyddet för nationellt självbestämmande. Men har han de rätta politiska ledaregenskaperna?
Folkpartisten Marit Paulsen, 74, är självklart den starkast lysande stjärnan i europapolitiken. En tant med integritet och engagemang. Men hennes hjärtefrågor är inte mina och hon är lite väl lojal mot Bryssel.
Moderaten Christofer Fjellner, 37, tillhör de få parlamentariker som låter tala om sig. Han tar strid mot byråkraternas förmynderi och för frihandel och konkurrens. Frågan är dock om han är så systemkritisk mot EU:s utveckling som jag vill demonstrera i valet.
Sedan finns det andra som kan ta sig upp på min topplista: den tidigare journalisten som är kristdemokraternas toppnamn, Lars Adaktusson, 58, blir intressant att följa. Hur ser han på EU:s utveckling?
Jag tycker också moderaten Gunnar Hökmark, 61, har en sund syn i utrikespolitiken där han engagerat sig för demokrati och mänskliga rättigheter när andra hållit tyst, exempelvis när Georgien anfölls av Ryssland. Men kan han hålla distansen till eliterna i Bryssel?
Vi får se vad som händer. I bästa fall kan vi få en spännande diskussion fram till 25 maj.