Stalin fortfarande kulturvänsterns hjälte?

Ränderna tycks aldrig gå ur. På Svenska Dagbladets kultursidor framträder Josef Stalin som en hjälte — idag, anno 2013. Under rubriken ”Stalins seger plågar väst” citeras vänsterprofessorn Alf W Johansson, ”Alla andra krigsskådeplatser var sekundära eller bestämda av utgången av den tysk-ryska kampen”. Andra världskriget vanns av Stalin, medan landstigningen på Normandies ständer mest handlar om amerikansk mytbildning.
Vänstern hatar USA i så hög grad att man ägnar sig åt historieförfalskning om ett krig som slutade för 68 år sedan. Hatet är så stort att man vill göra en tyrannisk massmördare till hjälte hellre än demokratiska krafter i väst.
Det säger något väsentligt om hur tunn kulturvänsterns demokratiska fernissa är.
Själv läser jag nu under semestern tegelstenen ”Slutet” av brittiske historieprofessorn Ian Kershaw, internationellt betraktad som den främste auktoriteten på tredje riket. Boken skildrar hur det tyska civilsamhället fungerade från attentatet mot Hitler 20 juli 1944 till krigets slut i maj 1945. Varför höll man ut så länge? Varför vände sig inte befolkningen mot regimen som så uppenbart misslyckats och förde landet till sammanbrott och upplösning? Hur kunde Tyskland uppnå den största produktionen någonsin av vapen hösten 1944 medan landet var utsatt för massiva bombanfall?
Men den militära händelseutvecklingen utgör en självklar kuliss för händelseutvecklingen, och Kershaws väldokumenterade källor visar att regimen på hösten 1944 stabiliserade östfronten och sände vapen och soldater från öst till västfronten för att genomföra offensiven genom Ardennerna i december 1944.
Alf W Johansson och SvD:s kulturredaktion må ett halvt århundrade efter händelserna anse Stalin vara hjälten som segrade över nazismen, men så såg inte makthavarna i Tyskland på styrkeförhållandena när det hände. Dessutom är det ju bara att titta på kartan för att konstatera att västfronten pressade tillbaka naziregimen mer i Tyskland, även om öst intog Berlin och gjorde de största uppoffringarna i döda och skadade.
USA räddade Europas frihet och demokrati. Den meningen är sann, oberoende av hur mycket Stalins styrkor presterade. För tänk tanken att Alf W Johansson och SvD-skribenterna fått som de tycks vilja, och Stalin segrat på egen hand. Hur mycket frihet hade då funnits i västra Europa? Förmodligen lika mycket som uppstod i östra Europa under Sovjetunionens ”beskydd”. Knappast var det frihet, demokrati och välstånd som präglade de 60 år då sovjetkommunisterna styrde östra Europa. Däremot såg Västtyskland och övriga västra Europa en aldrig tidigare skådad frihetlig välståndsutveckling efter kriget. För det är vi skyldiga Amerika ett stort tack.
Vänsterns kulturskribenter kan ljuga ihop sina historieförfalskningar i svenska medier hur mycket de vill, men deras mål om att vända svenska folket mot väst i allmänhet och USA i synnerhet kommer inte att lyckas. Dels därför att försöken blir alltmer desperata, men främst därför att deras argument inte har någonting med sanning och fakta att göra.