Nu på morgonen intervjuade jag företagsledaren Björn Wahlroos (bl a ordf i Nordea) för Axess TV, om hans bok Marknader och demokrati – Uppbrott från majoritetens tyranni. Programmet på 30 minuter kommer att sändas om några veckor. Det jag här kan delge bloggens läsare är mina frågor, som visar på vad samtalet kom att handla om och hur bred boken är ämnesmässigt.
1. Du ger positiva omdömen om Karl Marx och kärnan i hans ”historiska materialism”. Hur kommer det sig? (s 451, 151)
2. Boken spänner över många fält och inleds med en historisk exposé. Rysslands tendens till auktoritära system spårar du tillbaka genom århundraden, då inte ens högadeln hade äganderätt till jord och egendom och därför levde på nåder av tsaren, i en förgylld sorts livegenskap. Sitter historien och traditionen i generna? (s 81)
3. Du skriver att migration hittills mest handlat om fattiga och förtryckta, men att vi i mycket högre grad kommer att få se väletablerade medborgare flytta över gränserna. Är inte detta, den ökade rörligheten, din grundtes i boken? (s 315-6)
4. Jag fångades av att du argumenterar mot en av samtidens mest inflytelserika politiska filosofer, John Rawls och hans rättviseteori bakom okunnighetens slöja. Han tar inte i beaktande att den välbeställda minoriteten kan flytta från landet och därmed omintetgöra den omfördelningspolitik med högre skatter som majoriteten kanske vill ha. Är det denna insikt som ligger bakom undertiteln Uppbrott från majoritetens tyranni? (s 446-7, 322)
5. Med hänvisning till Adam Smith, som ju var moralfilosof, menar du att det bästa sättet att visa medlidande med de olyckligt lottade är att slå vakt om egennyttan, snarare än att se till andras behov (s 420). Det låter väldigt kallt. Har inte Margaret Thatcher uttryckt det bättre när hon 1988 sa ”Strävan efter rikedom hellre än fattigdom är legitim och springer ur själva skapelsens natur. Ändå varnar det tionde budet för att denna strävan efter att tjäna pengar och äga saker kan bli väl självisk. Men det är inte skapandet av nya tillgångar som är fel, utan kärlek till pengar för sin egen skull. Det är när beslut tas om vad jag gör med mitt välstånd som den moraliska dimensionen kommer in i bilden.”
6. Vad jag egentligen vill fråga är varför du utelämnat civilsamhällets roll som sammanhållande kitt för att skapa den tillit som krävs för att marknader ska fungera istället för upplopp och anarki? Behövs inte den dimensionen ännu mer om migrationen ökar och statens roll minskar?
7. Du skriver att tron på nollsummespelet — om någon vinner måste någon annan förlora — gällde under merkantilismens 1600-tal. Men är inte vänsterns problem att de även idag utgår från att ekonomin är ett nollsummespel? Är det inte därför de är emot vinst? (s 137-8)
8. Många ser dig som en stark EU-vän men i boken skriver du att det är avgörande att ”stoppa den federala europeiska ångvälten och vända trenden mot en EU-stat”. Varför? (s 319)
9. Är dagens skuldkris i Europa bästa exemplet på majoritetens tyranni?
10. Du pekar på det paradoxala att inom konst och kultur är marknadens prissättning det enda sättet att definiera kvalitet. Har du tagit upp det i kulturkretsar någon gång? (s 165)
Hans svar kommer alltså senare i Axess TV. De är väl värda att lyssna på.
(Andra intressanta bloggar om politik, ekonomi, filosofi, marknad, entreprenörskap, Europa)