Från att bekämpa till att krama om Vänsterpartiet

Idag höll Timbro seminarium på temat Varför godkändes (V)? (video).
Roland Poirier Martinsson frågade vad som förändrats, eftersom Socialdemokratin plötsligt gjort Vänsterpartiet till partner. Under många årtionden bekämpade Socialdemokratin kommunismen och den antidemokratiska vänstern.
— Det ska man ha all heder för. Men vad har förändrats? frågade Martinsson, och pekade på en rad uttalanden som Lars Ohly gjort vilka knappast präglas av förnyelse. Bland annat har Ohly sagt att han föredrar Fidel Castro framför Tony Blair. Det betyder ju att han föredrar Castro framför Mona Sahlin. Ohly föredrar kommunistiskt förtryck framför demokratiska val.
Redaktören Widar Andersson (S) tyckte att man inte får ta vad politiker säger på för stort allvar. Iallafall inte när de talar ideologi. Han menar att VPK under årtionden utvecklade ”utanförskapslitturgi”, en marxism vars budskap ”blåste över huvudet på alla”.
Det är bara prat, tycktes Andersson mena. ”Politik på riktigt” är att få igenom beslut i politiska församlingar. Och där har varken VPK eller V kunnat driva igenom något antidemokratiskt.
Tvärtom innebär ju den gemensamma budgetmotion som de rödgröna lade fram för riksdagen nu i vår en historisk förändring. Vänsterpartiet accepterar omläggningen av inkomstskatten, (alltså jobbskatteavdraget). V accepterar också det ömsesidiga ansvar som EU-medlemskapet innebär, även om man inte vill vara med där.
På frågan varför V har godkänts som samarbetspartner i en S-regering kunde inte Widar Andersson svara. Även om han frågat runt och har god kännedom om och insyn i Socialdemokratin. ”Nu e de som de e”. Så som partimedlem får man gilla läget.
Martinsson önskar att man lyfter fram den antidemokratiska vänstern och tvingar Socialdemokratin att ta ställning. Så som man gjort förr. Martinsson tog upp det han nämnt i Svd-kolumn, Varför behandlas inte V som SD?

Det är till den svenska socialdemokratins eviga heder att den i alla år sett kommunismen för vad den är, nämligen ett i bokstavlig mening livsfarligt hot. Det är tragiskt och potentiellt farligt att den insikten sålts för kortsiktiga maktanspråk.

Ja, mitt svar på seminariets fråga om varför V har godkänts som regeringsfäigt kan sammanfattas med ett enda ord: Makten. Socialdemokratin har alltid, och det är ju Andersson inne på, varit inställd på att genomföra politik i handling. Maktbegär genom pragmatism. Och när S ligger på 30-35 procent måste den pragmatiske inse att man behöver partners för att nå regeringsställning.
Då tar man vad man haver. Och det är V och MP.
Att vi i svensk debatt inte tar Vänsterpartiets extremism på allvar, är det Andersson är inne på. Politik på svenska är att göra, inte tala. Och V har inte uppträtt våldsamt.
Jag delar Martinssons krav på att Vänsterpartiet borde tvingas göra upp med sin historia, särskilt nu då de gör anspråk på att få sitta i regeringen. Det finns all anledning att påminna om denna brist, ända fram till valdagen. Och därefter.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , )