Den respekterade historieprofessorn vid Harvard, Niall Ferguson, menar i Newsweek att euron kan komma att haverera, The End of the Euro. Han skriver om hur euroländerna kommit till Greklands undsättning med gigantiska lån.
Är problemet därmed löst? Olyckligtvis inte. Denna grekiska tragedi har flera akter.
Den första är ett grekiskt misslyckande. Det är helt enkelt inte trovärdigt att regeringen kommer att kunna leverera så stora nedskärningar i en lågkonjunktur. Även om allt gick enligt plan kommer statsskulden att nå 150 procent av BNP, vilket betyder att hela 7,5 procent av BNP kommer att gå till räntebetalningar. Grekland har också visat att man saknar politisk vilja att genomföra detta. Prognos: George Papandreous regering kommer att falla och dess efterföljare kommer att skriva ner fordringsägarnas tillgångar.
Nästa akt blir än mer dramatisk. Det som gör krisen i lilla Grekland så allvarlig är risken för spridningseffekt, när investerare förstår att om Grekland skriver av fordringar kan det också komma att hända andra värdepapper. En genomgång av fakta visar att två andra euroländer blöder (Italien och Belgien) och att ytterligare två har lika stor upplåning från utlandet som Grekland (Portugal och Spanien). […]
Och detta är inte det enda sättet som den grekiska krisen kan sprida sig likt ett virus genom Europas ekonomier. Landets balansräkning är full med tveksamma värdepapper och grekiska banker befinner sig på Lehman Brothers bakgata. För grannländer som Bulgarien och Rumänien, som kraftig lutar sig mot grekiska banker för finansiering, betyder det strypta krediter.
Än mer alarmerande är att andra EU-banker är utsatta för grekiska skulder […] Med tanke på risken för dominoeffekter i Portugal och Spanien kan man skönja en förödande europeisk bankkris. Den enda vägen ut kommer då att vara ytterligare kompromisser av Europeiska centralbanken ECB om att acceptera tvivelaktiga papper som fullgoda. Redan förra veckan ändrade ECB sina regler och upprätthöll grekiska värdepapper trots att de är värdelösa. Om detta fortsätter finns det bara en väg för euron att gå, och det är nedåt.
Niall Ferguson menar att USA inte är lika illa ute:
Skillnaden är, självfallet, att Förenta Staterna är ett federalt system medan eurozonen inte är det. I Amerika lånar Texas automatiskt ut till Michigan via redistributionen av inkomst- och företagsskatter. Vad den grekiska krisen något försenat avslöjat är att sådan fiskal centralisering är en nödvändig komponent i en monetär union.
Europa står nu inför ett myckt större beslut än frågan om man ska rädda Grekland. Det verkliga valet är mellan att bli ett Europas förenta stater, eller förbli något som liknar en modern variant av medeltidens tyskromerska rike, en löst sammansatt enhet som förr eller senare faller isär.
Det är ingen liten utmaning som Ferguson menar att Europa har framför sig. Han visar med vilket allvar vi måste ta nuvarande händelseutveckling. Och han sätter verkligen fingret på en avgörande frågeställning för Europasamarbetet.
(Andra intressanta bloggar om Europa, Grekland, finanskris, politik, ekonomi, EMU, euro, federalism, stabilitetspakt, EU, EU)