Valrörelsen i blixtbelysning

I Folkbladet (S) gör Widar Andersson en god sammanfattning av hur valrörelsen kommer att låta, om inget oväntat inträffar, Vem har värsta bomben?
Så här kommer Alliansens budskap att låta:

Enligt Anders Borgs uträkningar innebär en rödgrön valseger att utgifterna för Socialförsäkringen åter kommer att rusa i höjden. [S]tabiliteten i de offentliga finanserna riskeras. [H]an höll det för ett ”oomtvistligt” […] faktum att de rödgröna i regeringsställning skulle minska människors köpkraft, öka arbetslösheten, spä på inflationen, höja räntorna och elda på de offentliga utgifterna.

Och så här låter de rödgröna:

Fritt tolkat var andemeningen i [LO:s vice ordförande] Ulla Lindqvists tal att den borgerliga regeringen är Socialförsäkringens kärnvapenbomb. Hon läste upp brev från utförsäkrade och utslitna LO-medlemmar som efter 30-40 års slit i industri och äldreomsorg hänvisas till socialbidrag för att överleva. Regeringens snäva, kalla och hårda politik skapar otrygghet och rädsla ute bland folk.

Vilken av dessa verklighetsbilder har högst trovärdighet hos de marginalväljare i mitten som kommer att avgöra valet?
Ja, ska man gå på fackförbundens tuffa lönekrav och strejkvarsel i avtalsrörelsen, så är lågkonjunkturen över och alla siffror pekar uppåt. Det är ju, indirekt, ett mycket gott betyg till regeringens krispolitik.
Men frågan är om de som finns på marginalen tror på tillväxt och möjligheten att få jobb, eller om de hellre litar mer till rödgröna bidragslöften.
(Andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , i )