Hägglund angriper pekpinneadeln

Sedan Kristdemokraternas ledare Göran Hägglund lyft fram klyftan mellan folk och elit i Sverige har flera efterlyst konkretion, och det ger han idag i debattartikel i DN: Kvoteringsoffensiv väntar efter en rödgrön valseger:

För dem som såg partiledardebatten i SVT:s ”Agenda” förra söndagen gavs ett tydligt åskådningsexempel. Miljöpartiets Peter Eriksson stod till tjänst då han skulle förklara för svenska folket varför de rödgröna vill bestämma åt föräldrar hur de ska ta hand om sina barn.
Vet inte föräldrarna bättre än politiker vad som är bäst för de egna barnen? Jo, så är det om man ser till varje person, men inte om man ser till det samlade resultatet, blev svaret! Det vill säga principen om att man ska få bestämma själv övertrumfas av synen att människor gör fel.

Här fångar Hägglund väl de rådande etablissemangens tänkande: folket är fritt, så länge det gär rätt…
Hägglund har rätt när han påpekar att detta inte bara handlar om jämställdhet, utan om demokratisyn. Han frågar:

Är det demokratiskt riktigt att underkänna de enskildas och familjernas självständiga val baserat på att det sammanlagda utfallet av valen inte passar?

Exakt så tänker stora delar av det politiska och mediala Sverige: medborgarnas frihet är villkorad — de ska göra som överheten vill.
Och han myntar ett nytt ord, som jag gillar:

Trots att det inte finns stöd i folkopinionen – eller på grund av – har det skapats ett slags elitens nyspråk där kvotering förvandlas till ”individualiserad föräldraförsäkring” (familjen) eller ”positiv särbehandling” (högskolan). Ett nyspråk vars utgångspunkter förmedlas okritiskt av breda delar av svensk pekpinneadel, inte minst förment opartiska medier.

Det är en synnerligen viktig debatt som Göran Hägglund startat, om demokrati och medborgarnas makt. Och det ur ett perspektiv vi inte är vana vid: om politikens egna villkor, hur politik bedrivs, inte bara om vad den säger sig vilja uppnå. Jag hoppas den fortsätter och blir ett viktigt inslag i valrörelsen.
Se också bloggen i Kristdemokraterna kan vinna över gråsossarna, Hägglund visar socialt patos och tilltro till människan. (Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , )

Rulla till toppen