Det ska vara lönsamt att vara sjukskriven

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill återgå till Göran Perssons politik: det ska vara lönsamt att vara sjukskriven — och olönsamt att arbeta.
Människor ska åter i hundratusental förtidspensioneras och gömmas undan från arbetslöshetsstatistiken. Det är en politik som undergräver ekonomin och välståndet. Alla kan inte leva på bidrag. Någon måste betala.
Överbudspolitiken har kommit tillbaka. S, V och MP lovar allt, högre bidrag och snällare regler. Men talar inte om vem som ska stå för notan.
Det är innebörden av de rödgrönas utspel igår. Så här kommenteras gårdagens utspel från oppositionen.
Folkbladet i Ri(s)kabel återställare:

Attityden kan sammanfattas enkelt: Sjukskrivna människor är sjuka människor. Jag håller med. Men är allas sjukdomstillstånd så allvarliga att de inte går att förena med arbete? Det finns en oroande återställartendens i oppositionens utspel. Känslan av en återgång till det gamla växer sig stark hos mig när jag läser oppositionsledarnas artikel. Det är ingen angenäm känsla.

Aftonbladet i Sjuk strid:

Det gamla systemet med sjukskrivningar och förtidspen­sioner har många gånger passiviserat. Därför är det bra att oppositionen tänker utreda sjukförsäkringen.
Sjukförsäkringen blir en av huvudfrågorna i dagens partiledardebatt. Det är bra. Den visar nämligen på alternativen i svensk politik. Hårdare tag mot sjuka och arbetslösa, eller en försiktig reformering av ett fungerande trygghetssystem.

Göteborgs-Posten i Åter till sjuklinjen:

Vad är det då för ”stupstock” oppositionen vill avskaffa. Under den senaste socialdemokratiska regeringen gjorde försäkringskassan en schematisk bedömning av alla långtidssjukskrivna efter ett års sjukskrivning. De som inte bedömdes bli friska inom ett år förtidspensionerades. I genomsnitt förtidspensionerades 140 långtidssjukskrivna varje dag och fick sin ersättning sänkt från 80 till 64 procent.

Sydsvenska Dagbladet i Mjuka linjen:

Vad är rödgrönt, mjukt och luddigt?
Svar: oppositionens sjukförsäkringsförslag.

Svenska Dagbladet i Besvärjelser räcker inte:

Men man anar en kluvenhet hos oppositionen. För så snart tidsgränserna presenterats suddas dessa genast till. Tidsgränserna blir avstämningspunkter. Människor ska inte lämnas kvar i sjukpenning hur länge som helst, men prövningen ska vara individuell och göras successivt. Formuleringarna visar en uppenbar risk för att den mjukhet som fanns i det gamla systemet återuppstår. ”Vi vill inte gå tillbaka till den situation vi hade under förra mandatperioden”, skriver oppositionsledarna. Det låter bra, men besvärjelser räcker inte.

Dagens Nyheter i Att svika de sjuka:

Återigen ska människor kunna gå sjukskrivna i decennier. Ersättningen ska höjas och skrivningarna om en prövning mot hela arbetsmarknaden blir luddigt formulerade. Det finns därför inte någon anledning att tro att vänsteralliansen menar att människor som kan arbeta inom ett annat yrke än tidigare ska få sin sjukpenning indragen. Detta kommer att öka sjuktalen. Det visar tidigare studier om samband mellan ersättningsnivå, kontrollsystem och sjuktal, till exempel ESO-rapporten ”Den svenska sjukan”.

Barometern i Alliansen är alternativet:

Sjukskrivningstal minskar och människor känner allt mer att det naturliga är att försörja sig själva. Vi har goda och pålitliga alternativ för exempelvis sjuka och arbetslösa, och dessa blir också allt bättre inriktade mot dem som verkligen behöver dem. Reformerna har varit kantade med problem. Nu börjar de bära frukt.

Aftonbladet kallar regeringens reformer för ”ideologiska dogmer” medan S-V-MP står för ”en politik utformad i dialog med många samhällsintressen”. Jag vill påstå att det är tvärtom. Vänsteroppositionen står för ideologiskt mantra som Göran Persson redan prövat och det gick åt skogen. Sverige blev det mest sjukskrivna folket i världen. En återgång till den sjuka politiken borde vi tacka nej till.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , , , , )

Rulla till toppen