PÅ SVD-Brännpunkt har en debatt pågått för och emot avdragsrätt för gåvor till samhällsnyttig verksamhet. Det började med att Eva Nordström på tankesmedjan Sektor 3 skrev Avdragsrätt ger 900000 nya givare:
Vi står inför en rad nya utmaningar inom välfärd och demokrati som kräver nytänkande, inte minst vad det gäller den framtida finansieringen av våra gemensamma åtaganden. Frågan om avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar har då och då diskuterats i Sverige – än så länge utan att ha resulterat i en lagändring.
Sverige är det enda landet i Europa helt utan en sådan möjlighet för individer och företag som vill skänka pengar till allmännyttiga ändamål.
Förklaringen är att i Sverige anser sig staten ha ensamrätt på godhet.
Det är ett farligt synsätt, eftersom staten därmed lägger en död hand över viljan för enskilda personer att själva handla solidariskt — det ska ju gå på skatten. Men ett samhälle kan inte ”delegera” solidaritet och omtanke till staten. Det är en sjuk socialistisk tanke. Anställda 9 till 5 kan inte ge den kärlek och omtanke som unga på glid behöver. Eller funktionshindrade. Eller utslagna.
Här krävs ett större engagemang som inte alltid är formaliserat. Civilsamhället måste återuppstå. Där släkt, vänner, föreningsliv och andra nätverk ställer upp. Frivilligorganisationer kan genom sin verksamhet bidra med ett mer mångbottnat socialt skyddsnät där individen kan få det stöd som just hon behöver.
Avdragsrätt för samhällsnyttig verksamhet skulle fungera som en vitamininjektion i ett avsomnat svenskt civilsamhälle. Föreningslivet skulle kunna skaffa sig resurser och agera med större energi och effektivitet per krona än någonsin en statlig eller kommunal myndighet.
Avdragsrätt skulle också ge oss medborgare en chans att styra vart våra skattepengar går. Och det är här jag tror motståndet egentligen bottnar. Medborgarna ska inte få styra statens prioriteringar! Genom stora gåvor, betyder avdragsrätten att statskassan får in mindre pengar eftersom de har gått till föreningslivet, till forskning, till bistånd.
Detta får socialister att rysa. Människor bestämmer själva! Vilket fruktansvärd tanke.
I dag gör företrädare för bla Cancerfonden inlägg i debatten i Svenska Dagbladet, Avdragsrätt för gåvor skulle stärka forskningen:
Det civila samhällets betydelse för samhällets bestånd och för demokratin är i dag oomtvistat. Vi kompletterar det offentliga ansvaret, vi får civilsamhället att växa och vi står upp för den mänskliga omsorgen.
Möjligheter att gynna det ideella arbetet finns numera i de flesta länder. En svensk reform skulle öka privatpersoners och företags givande till forskning men även till kultur, idrott och välgörenhet. En färsk undersökning genomförd av Novus (Brännpunkt 10/11) visar att 32 procent av svenska folket skulle börja ge gåvor eller skulle ge mer i gåva om det var möjligt att få en skattefavör av sitt givande.
Jag förstår inte vad Alliansen väntar på. Det är bara att sätta igång och genomföra denna solidaritetsreform.
De som försöker skapa tekniska hinder är pinsamma. Frågan om vilka mottagare som ska ge avdragsrätt är lätt att svara på: de som har 90-konto. Där finns redan en uppbyggd kontrollfunktion.
Att försöka krångla till reformen är ett typiskt sätt för byråkrater att hindra en klok, sund och viktig reform. På dom ska regeringen inte lyssna.
(Andra intressanta bloggar om politik, solidaritet, civilsamhälle, avdragsrätt, föreningsliv, Ideella sektorn, ideellt arbete)