Under Göran Perssons statsministertid utsågs generaldirektörer, ambassadörer och domare efter hans personliga godtycke. Kompetens och redlighet hade bytts ut mot ja-sägare. Därför är det något magstarkt när gruppledaren i riksdagen Sven-Erik Österberg (S) på DN-Debatt kritiserar nuvarande regerings utnämningar.
Men en helt ny utredning som Riksdagens utredningstjänst gjort visar att regeringen i praktiken bara använt sig av utannonsering i hälften av de tillsättningar som gjorts och en mycket liten del, endast 10 av 93 utnämningar, har tillsatts enbart genom annonsering. Merparten av utnämningarna – 53 av totalt 93 utnämnda chefer – har genomförts utan att den som utnämnts sökt tjänsten. Över en tredjedel, 38 tjänster, har tillsatts i helt slutna processer utan vare sig annonsering eller konsulthjälp.
Regeringens tidigare prat om öppenhet och spårbarhet kan sammanfattas i ett enda ord: hyckleri.
Men dessa siffror visar att 40 av 93 tjänster gått till person som sökt tjänsten. Att jämföra med noll (0) under Göran Perssons tid.
Det är en förändring.
Men nu vill Socialdemokraterna bryta utvecklingen, stärka regeringsmakten och öka möjligheten att utse ja-sägare:
En modern utnämningspolitik måste vila på insikten att utnämningsmakten är ett centralt instrument för att styra riket. Det gäller i synnerhet i det svenska systemet med fristående myndigheter som självständigt tolkar lagar och förordningar […]
Vi menar att det vore direkt olämpligt att skapa ett system där regeringen, med den grundlagsfästa uppgiften att styra riket, fråntas ansvaret att utnämna myndigheternas högsta tjänstemän.
Detta innebär att alla i staten ska vara beroende av att hålla sig väl med regeringen. Allra mest gäller det domarna i rättsväsendet. Ingen yrkesgrupp blir så beroende av regeringen som domarkåren för sin karriär.
Socialdemokraterna vill skapa en makt i staten. Regeringen. Det är en farlig utveckling.
För att kunna kontrollera makten i staten behövs maktdelning, så att staten inte agerar “som en person”. Olika organ bör kontrollera varnadra. Allra viktigast är att domstolarna är självständiga och fristående från politiken. Här har grundlagsutredningen lagt fram ett förslag som gör att regeringen vid utnämning av domare i Högsta domstolen och andra högre domare måste välja en av tre nominerade namn från en nomineringskommitté i Domstolsverket där jurister till professionen är i majoritet.
Detta för att inte de domstolarna ska fyllas med lojala hantlangare åt politikerna.
Bara i bananrepubliker är står domarna i sådan beroendeställning som i Sverige.
Österberg nämner ingenting om utnämningspolitiken på denna punkt. Det i säg är ett bevis på att Socialdemokraterna inte har förståelse för hur viktigt det är med maktdelning, att statens olika delar inte korrumperas av regeringen.
Så visst, Alliansen har inte varit helt konsekvent, men man har åtminstone ambitioner att uppnå en öppen utnämningspolitik. Socialdemorkaterna har inte ens det.
(Andra intressanta bloggar om politik, utnämningspolitik, utnämningspolitiken, juridik, grundlagsutredningen, integritet, samhälle, demokrati, mänskliga rättigheter, frihet)