Cecilia Malmström får många lovord sedan regeringen nominerat henne till att bli Sveriges näste EU-kommissionär. Och det är hon värd.
Men som skrevs här i bloggen igår, kan hon vara väl okritisk i Europafrågor. Dagens Nyheter utvecklar i ledare effekten av den egenskapen:
Till Malmströms nackdelar hör att hon ogärna tar plats i rampljuset. I den svenska politiska debatten har hon knappast gjort några avtryck. Inte ens EU-ordförandeskapet har fått henne att träda fram. I stället har hon hamnat i skuggan av statsministern och utrikesministern, trots sin nyckelposition i bland annat förhandlingarna om Lissabonfördraget. Om hon verkligen ska göra avtryck i Bryssel krävs att hon vågar stå för något.
Att Malmström har så pass få fiender, både i Europa och Sverige, tyder på att hon tar få strider. Engagemanget är det inget fel på, men hon måste skärpa sin vilja att leda och slåss för sina åsikter.
Men just detta gör att hon borde kunna få en riktigt tung portfölj i EU-kommissionen. Sedan gäller det att hon använder sin position för att förändra EU.
Se mer: GP, SDS, HD, (Andra intressanta bloggar om politik, Europa, EU, EU, EU-parlamentet, EU-toppmöten, EU-ordförandeskap, Fredrik Reinfeldt, Cecilia Malmström, Folkpartiet, Margot Wallström, EU-kommissionen, EU-kommissionär)