Expressens ledarsida framstår alltmer som miljöpartistisk. Också andra som går under beteckningen storstadsliberaler har blivit småkära i Maria Wetterstrand. I Newsmill diskuterar Johan Norberg fenomenet, och kommer till följande slutsats:
Det är inte osannolikt att en del liberala väljare följer de gröna hem på valnatten, men risken är stor att de till sin oändliga besvikelse vaknar med en bunt betongsossar och ohlygarker i sängen.
Ja, de som vill se mer av medborgerlig frihet och ökat personligt ansvarstagande ska ju göra allt annat än rösta på de rödgröna. Något mer förmyndaraktigt är svårt att tänka sig. Fler ska göras bidragsberoende och staten ska öka sin makt över människorna genom högre skatter och fler regler.
För mig låter det föga liberalt. Alliansen har brister. Omstruktureringen och nyprofileringen i och mellan de borgerliga partierna, sedan Nya Moderaterna blivit det nya mittenpartiet, är inte färdig. Men nog är dessa fyra partier långt mer frihetliga än någonsin Miljöpartiet. Och storstadsväljarnas flirtande med MP borde sporra till tydligare profilering från regeringspartierna.
(Andra intressanta bloggar om politik, Miljöpartiet, förmynderi, bidragskultur, bidragslinjen, bidrag, skattehöjningar, utanförskap, arbetslöshet, rödgröna, makt,Val 2010, ekonomi, alliansen, regeringen, arbetslinjen, arbete, skattesänkningar, skatter, marknadsekonomi, tillväxt, välfärd)