I Expressen föreslår Johnny Munkhammar och Johan Norberg: Gör Rosengård och Rinkeby till ekonomiska frizoner.
Men i Göteborg har kommunstyrelsen redan idag(!) beslutat att föreslå fullmäktige att hos regeringen hemställa om att få inrätta sådana frizoner.
Detta som resultat av motion från fullmäktigeledamoten
Henrik Nilsson (M), som bloggen uppmärksammade i september 2008: Gör förorterna till ekonomiska frizoner.
Trots att Göteborg har rödgrön majoritet ser man alltså positivt på förslaget. Skälet är att Miljöpartiet på kommunstyrelsens sammanträde tidigare idag gick på Alliansens linje och biföll förslaget, medan S och V röstade emot. Det framgår av kommunstyrelsens handlingar (pdf).
Min uppfattning är att arbetsrättens höga trösklar in på arbetsmarknaden måste sänkas. Eftersom politiker har svårt att liberalisera regler som innebär att fackförbundens privilegier naggas i kanten, är den framkomliga vägen att göra riktade insatser för särskilt utsatta.
Ungdomar borde undantas från LAS mm, eftersom tillfälliga arbeten är bra mycket bättre än inga arbeten.
Ekonomiska frizoner är ett sätt att angripa förorternas höga arbetslöshet och bidragsberoende. Genom att underlätta nyföretagande kan vita arbeten skapas.
På sikt borde naturligtvis reglerna gälla lika överallt, men om ungdomar och förorter går före i en mer liberal politik, kanske det politiska systemet till slut vågar liberalisera mera.
(Andra intressanta bloggar om politik, skatter, ekonomi, företagande, entreprenörskap, företagandets villkor, ekonomiska frizoner, arbetsrätt, LAS, bidrag, bidragskultur, arbetsmoral, tillväxt)