En klok kommentar efter svenskt “Da” till rysk gasledning ger Widar Andersson i Folkbladet (S), Kan ryssen så kan vi…
Sverige behöver dock inte sitta med armarna i kors och bara se på när Ryssland förstärker sitt säkerhetspolitiska slagläge som fossil energileverantör. De baltiska länderna och Polen riskerar att hamna i kläm. De är i stort behov av energitillskott. Östersjöledningen med naturgas går dem förbi; den dras direkt mellan Ryssland och Tyskland.
Sverige är, vid sidan av Norge, en av världens mest utsläppsfria elproducenter. Inget hindrar Sverige från att bli en större exportör av el från vatten- och kärnkraftverk. I stället för att be och böna om rysk naturgas kan t ex de baltiska länderna importera svensk och klimatvänlig el.
Oppositionen motsätter sig emellertid inte bara ryska gasledningar. Miljöpartiet har å sin sida hotat med att återinföra förbudet mot ny kärnkraft om det blir ett regeringsskifte nästa år.
Det är lite för många nej i den grönröda energipolitiken just nu. Jag kräver inte “Da” till rysk gas. Men varför inte Ja till svensk elexport?
Just så. Men inte bara Miljöpartiet är “Njet”-sägare. Också Socialdemokraterna har ju gjort märkligt kritiska utspel kring nya elledningar till Baltikum.
Gasledningen North Stream utgör ett säkerhetspolitiskt hot. Men regeringen har inte ansett sig kunna stoppa den inom lagstiftningens gränser. Widar Andersson pekar på ett sätt att minska detta hot: underlätta för de länder som Ryssland vill kunna straffa via energipolitiken, genom att göra dem mindre beroende av rysk energi.
Alliansen behöver bli mer offensiv. Också på denna punkt. Vi behöver mer entreprenörskap på alla områden, men inte minst här. Varför det dröjer är obegripligt. Sätt fart!
(Andra intressanta bloggar om politik, Val 2010, Alliansen, regeringen, Ryssland, gas, gasledning, Östersjön, Nordstream, Gazprom, EU, EU, säkerhetspolitik, försvaret, försvarspolitik)