Toleransens gränser i partinomineringar

Elisabeth Thand Ringqvist har en gång i tiden varit ordförande för Centerns Högskoleförbund och arbetar nu som medarbetare till Maud Olofsson i Näringsdepartementet. Hon kandiderar också inför riksdagsvalet nästa år.
Hon står för en viktig debattartikel i Expressen idag, Islamister hör inte hemma i Centern:

En av kandidaterna på Stockholms läns nomineringslista till Riksdagen är Mahmoud Aldebe. Han kallar sig just nu centerpartist […] Aldebe har argumenterat för införandet av sharialagar i Sverige. […]
I en intervju som nyislamisten och al-Quds demonstrationsarrangör Mohammed Omar nyligen gjorde med Aldebe, kommenterar Aldebe sharialagarnas kritiker med att ”Man vill bli av med obekväma och ’radikala’ muslimer som stör idyllen”.
Men det här är inte att störa idyllen. Poängen med demokrati i Sverige är att makten och den lagstiftande förmågan utgår från folket. Det gäller inte bara konstitutionella och statsstyrande lagar. Det gäller likaväl den civilrättsliga lagstiftningen – som är den som Aldebe vill åsidosätta. […]
Det råder inget tvivel om att radikala islamister vill ta makt med andra medel än de demokratiska – där allas fria och likvärdiga röst är grundläggande. En islamist som inte ens omfamnar det grundläggande axiomet att FN:s mänskliga fri- och rättigheter ska gälla alla och alltid, kan inte kalla sig centerpartist.

Elisabeth Thand Ringqvist tar upp det medier och politiker brukar fly ifrån: var går gränsen för vår tolerans? För mig är det självklart att den går vid dem som inte respekterar likhet inför lagen och och andra för svenska samhället grundläggande värderingar. De som inte respekterar dessa samhällets fundament borde uppmanas att flytta härifrån.
Socialliberaler har en förkärlek att stryka dessa fundamentalister medhårs. Man ser dem som exotiska, spännande och ett utslag för multikulti. Men snarare än spännande är de skrämmande. De vill bryta sönder de värderingar om fri- och rättigheter som vi i Europa under generationer fått kämpa för att kunna uppnå. De fnyser åt upplysningen och vill tillämpa medeltida religiösa dogmer.
Om detta får det aldrig bli fråga om integration.
Det skulle inte vara något annat än att vi rullar tillbaka de framsteg som den kristna världen åstadkommit under århundraden.
Nej, tvärom är det andra regioner och kulturer som borde lära av våra framgångar. Individuell frihet, rättsstat och demokrati borde gälla överallt. Motstånadare mot dessa värden ska avvisas — också när de sticker fram sina trynen här i Sverige.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , , , )