Just nu håller Socialdemokraternas ordförande Mona Sahlin öppningstal vid S-kongressen i Älvsjö.
När hon talat i mer än en halvtimme har fokus i förvånande hög grad varit att kritisera motståndarna, Alliansen och Fredrik Reinfeldt. Främst i svepande kritik mot skattesänkningar. Och det är angreppen på de borgerliga som ger applåder och höjer stämningen.
Vad Mona Sahlin vill, är höjt i dunkel.
När hon ska tala om den egna politiken blir det floskler, meningslösa ord. Det blir långrandigt och tyst i lokalen när hon staplar ord på ord.
Och de konkreta beskeden hon trots allt ger, är gamla ramsor vi hört många gånger förr.
Sahlin saknar förmåga att entusiasmera. Hon gnäller. Så kan man sammanfatta intrycket.
(Andra intressanta bloggar om politik, skattehöjningar, förmynderi, maktfullkomlighet, Socialdemokraterna, Mona Sahlin, bidragskultur, bidragslinjen, bidrag, utanförskap, arbetslöshet, rödgröna, makt,Val 2010, ekonomi, Alliansen, regeringen, arbetslinjen, arbete, skattesänkningar, skatter, marknadsekonomi, tillväxt, välfärd)