Islamisten Mehdi Ghezali tillfångatogs i Pakistan ungefär samtidigt som demokratiaktivisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea. Medierna och S-regeringen satte allt fokus på den misstänkte terroristen och struntade i demokratiaktivisten.
Här i bloggen frågades 2003: ”Varför ömmar UD, politiker och medier för terroristsympatisörer, men skiter i demokratiaktivister? Varför?”
Men nu ser misstaget inte ut att upprepas. Den borgerliga regeringen tänker inte lägga sin själ i att än en gång få Ghezali fri, rapporterar Svenska Dagbladet:
I en första kommentar till gripandena säger utrikesminister Carl Bildt till TT att ”den förra regeringen gjorde enorma insatser för att Ghezali skulle bli fri. Men jag ser väl inte riktigt det (scenariot) på horisonten för ögonblicket”.
Men vad skulle ett regeringsskifte nästa år betyda? Lovar Socialdemokraterna, och inte minst Vänsterpartiet, att åter fokusera mer på att frige terrormisstänkta än demokratiaktivister? Det vore intressant att höra hur oppositionen ser på Ghezali. Är han fortfarande oskyldig som ett barn och utsatt för orättvist frihetsberövande?
(Andra intressanta bloggar om politik, säkerhetspolitik, polis, fundamentalism, islamism, terrorism, al-Qaida, självmordsbombare, Guantanamo, Pakistan, Mehdi Ghezali)