Göran Skytte granskar Lars Ohly

Om Mona Sahlin vinner valet om ett år kan Lars Ohly bli Sveriges finansminister. Författaren och journalisten Göran Skytte har därför läst ett antal av vänsterledarens tal, från början till slut, och skriver om intrycken i SVD-kolumnen Mannen som kan bli Monas minister:

Det var stundtals lite obehagligt, som när Ohly andas sympati för dem som bränner bilar i förorterna. Förövarna är offer, huliganerna bär inte ansvar för att de bränner och fördärvar. […]
Talet [på kongress med LO-förbund] inleds med ordet ”kamrater” och utvecklas sedan till ett massivt angrepp på allt som är privat företagande. Han närmast demoniserar det privata näringslivet, det privata vinstintresset framställs som Store Satan bakom allt ont. Privatisering och privat ägande skadar välfärden, jämställdheten, skolväsendet, kollektivtrafiken, Banverket, tågresenärerna, barnomsorg, förskola […]
Regeringens avregleringar leder till att: ”Rösträttens värde minskar. När förtroendevalda (alltså politiker, min anm) inte har makt att påverka därför att ägandet överförts i privata händer minskar också tilltron till demokratin som system.” […]
Det ”gemensamma ägandet” är lösningen på det mesta. Med viss häpnad läser man – 20 år efter kommunismens och ”det gemensamma ägandets” internationella sammanbrott – att ”ökat gemensamt ägande är ett sätt att minska risken för framtida kriser”.

Att en man med dessa åsikter kan bli minister i Sveriges nästa regering summerar Skytte med: ”Man blir mörkrädd”.
Ja, Vänsterpartiet inledde ju en reformering när man ändrade namn från Vänsterpartiet Kommunisterna, VPK, men uppgörelsen med det förflutna stannade av. Partiet är åter dogmatiskt.
Och den mentaliteten anser jag vara farligare än själva åsikterna. Om dogmatiker kommer till makten kommer de att köra igenom sina åsikter och strunta i demokratins invändningar. Dogmatiker passar inte i ett demokratiskt system. De vill bestämma till 1000 procent. För bara de har rätt. Bara de har sett ljuset. Alla andra är förtappade, okunniga, obegåvade idioter. De är inte värda någon som helst respekt. De är bara ivägen. De är skadedjur. De kan fängslas, de kan dödas.
Det är så dogmatismens evolutionslära ser ut. Såväl kommunister som nationalsocialister dödade sina motståndare, inte bara därför att de hade en annan mening, utan därför att de genom att framföra en annan mening satte käppar i hjulet för dogmen. De sågs som sabotörer, inte motdebattörer.
När personer med dogmatisk mentalitet får makten, visar historien att de blir sju resor värre. De blir despoter.
Hur det blir med Vänsterpartiet i regeringsställning vet vi inte. Det har aldrig hänt. Och Per Albin Hansson, Tage Erlander och även Olof Palme skulle nog vända sig i sina gravar om de fick veta att det parti de gjorde allt för att hålla kort, nu ska lyftas in i regeringsmakten med socialdemokratisk hjälp.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , )