100-miljarderkronorsfrågan om biståndet

Före lunch höll biståndsminister Gunilla Carlsson (M) pressträff om sitt nya initiativ ”öppna biståndet”. Under de närmaste 100 dagarna, fram till 9 december då den av FN proklamerade Antikorruptionsdagen inträffar, inbjuds hela Sverige att diskutera hur vi kan förbättra vårt stöd till den fattiga världen.
100-miljarderkronorsfrågan är: vad krävs av biståndet i en värld där korruption är ett faktum? 100 miljarder är nämligen det regeringen lagt ut på bistånd de tre senaste åren, den tid Carlsson varit biståndsminister. Det är 93 miljoner kronor om dagen.
— Frågan om korruption har tidigare sopats under mattan, sa Carlsson. Förklaringen är att det funnits en stereotyp debatt med starka försvarare av allt bistånd och lika starka motståndare till allt bistånd. I detta klimat har förespråkarna av bistånd inte bidragit till att lyfta fram problemen. Men vi måste ställa oss frågan om biståndet till och med kan bidra till korruption, sa biståndsministern.
Nu vill hon alltså få fart på biståndsdebatten med mål om ökad öppenhet, mer ansvarsutkrävande där resultat av insatserna kan mätas och större medborgarengagemang. Det gäller att hitta nya metoder att granska, att tänka nytt.
Ministern vill använda den nya tekniken för att inbjuda medborgarna till att lämna förslag och diskutera. En särskild hemsida ska öppnas i detta syfte och snabbutredning tillsätts.
På min fråga om hon välkomnar förslag om att bryta sektorsgränserna, så att inte bara bistånd som pengatransaktioner diskuteras, utan också andra former och metoder för att hjälpa utvecklingsländerna, som stärkt frihandel och sänkta tullar. Carlsson svarade:
— Jag vill att fattiga människor ska sluta vara fattiga. Det är vår avsikt och då gäller det att se över alla möjligheter.
Det är bra. Här tycker jag vi som hellre vill se mer frihandel än bidrag ska se till att göra våra ståndpunker hörda. Det är genom att kunna sälja inte minst jordbruksprodukter till Europa som fattiga på egna ben skulle kunna höja sitt välstånd. Vad kan vara bättre ”bistånd” än att rasera tullmurar! Då kan bidragsberoende undvikas.
Biståndsministerns initiativ är en friskt fläkt inom ett ganska stelbent politikområde.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , )