Så kan Europa lyfta blicken och ta sig an storpolitiken

EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) är inte överens med mig om att ansvarsutkrävande av EU:s verkställande makt måste ske — det jag menar är nödvändigt för att unionen ska upphäva sitt demokratiska underskott och kunna bli legitim i väljarnas ögon.
Men på en annan central punkt om EU:s framtid är det kul att se Hökmark offensiv: viljan att ge Europa en roll i världspolitiken.
När jag träffade honom idag fick jag ett dokument som han skrivit med rubriken En ny agenda för Europa. Där skriver han:

Under de två senaste decennierna har utmaningen varit Europa. Att återförena Europa … Under de kommande decennierna handlar utmaningen om hur Europa ska möta världen …
Demokratins och frihetens ställning i det internationella samfundet förutsätter att Europa kan vara en stark kraft i en värld där vare sig demokrati eller mänskliga fri- och rättigheter är självklara. Det ställer krav på att Europa kan vara en stark partner för demokrati, både genom en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och genom en militär förmåga för fredsskapande där det behövs…
Det kräver en ny agenda som innebär en radikal förnyelse av EU.

Just så. Europapolitiken måste lyfta blicken!
Med fokus på storpolitiken skulle vi också kunna komma bort från Bryssels klåfingrighet och ständiga impuls att lägga sig i nationell politik i medlemsländerna. Då skulle EU:s ledning ägna sig åt mer övergripande och värdegrundad global debatt som inte skulle inkräkta på medlemsländernas interna och lokala politik, utan istället konstruktivt stärka deras tyngd i internationell politik.
I sitt dokument talar Hökmark mycket om handel och hur avvecklade jordbrukssubventioner kan bidra till bättre fungerande marknader, framför allt för de fattigare länderna.
Jag vill dock gå mycket längre. Vi borde ha en europeisk debatt om hur Europa ska agera i världspolitiken. Vi måste sluta att enbart fråga oss hur det ena eller andra händelseförloppet ska hanteras av USA. I samhällsdebatten får man ofta en känsla av att vi européer sitter på en läktare på månen och följer vad som händer på jorden.
Så ska det naturligtvis inte vara. Vi ska vara med. Och med tanke på att många antidemokratiska regimer höjer rösten och gör anspråk på att styra mer av världen, som Kinas anspråk på Afrika, behöver Europa bli en stark aktör som agerar tillsammans med Amerika för människors fri- och rättigheter i förtryckta delar av världen.
En sådan alleuropeisk debatt skulle bidra till att skapa en europeisk identitet — vi européer ser på omvärlden med liknande glasögon. Vi skulle se vad som förenar oss mot en många gånger brutal, hård och primitiv omvärld.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , )

Rulla till toppen