Jag har sagt det förr, och åter bevisas det: den mest initierade diskussionen om Europa sker i Amerika. Författaren och Washington Post-kolumnisten Anne Applebaum skriver i Slate, Why Is the Right Doing So Well in Europe?
Vi har väntat och väntat, men det förväntade sammanbrottet i Europa — för kapitalismen, de fria marknaderna och för de borgerliga — har inte inträffat. Där finns inga anspråk på en marxistisk revolution, inga krav på förstatliganden av företagen, inte ens en europeisk kampanj för det Obama-administrationen kallar “stimulanser” — en politik mer i samklang med det som kan kallas massiv statlig expansion.
Tvärtom. I helgens val till Europaparlamentet triumferade kapitalismen, åtminstone i den europeiska blandformen …
I Frankrike, Tyskland, Italien och Polen — fyra av Europas sex största länder — vann center-högerregeringar ett närmast entusiastiskt stöd. I de två återstående, Storbritannien och Spanien, fick vänsterregeringar grundligt stryk, liksom socialister i Ungern, Österrike, Estland m fl …
Succén för de borgerliga under den rådande ekonomiska krisen bevisar att det ligger något i deras politiska upplägg. De är fiskalt konservativa … De har avstått från att dras med i populistiska krav på ökade statsutgifter. De försöker upprätthålla någon form av förnuft i budgetunderskotten. Och de vinner val.
Detta till skillnad från president Obamas våldsamma slöseri med skattepengar och ansvarslösa upplåning.
Ja, detta är nog den riktiga, viktiga och övergripande läxan av årets Europaval.
(Andra intressanta bloggar om politik, Europa, EU, EU, EU-parlamentet, EU-val, EU-valet)