Tio frågor till Gunnar Hökmark (M) om Europa

Den meste ”etablissemangskandidaten” som bloggen valt ut att intervjua är Gunnar Hökmark, 56. Han står etta på Moderaternas valsedel i Europavalet och var under lång tid partisekreterare. Dessutom har Gunnar Hökmark en tung position i EU-parlamentets största partigrupp, EPP.
Men samtidigt: jag har varit på få manifestationer för mänskliga rättigheter där inte Gunnar Hökmark med sin närvaro, och ofta med apell, visat sitt engagemang — för Baltikums frigörelse från Sovjet i början på 1990-talet till demonstrationer det senaste året för såväl Georgien, efter ryska truppers inmarsch, som Israels rätt att slippa terrorangrepp. I såväl regn som rusk ställer Hökmark upp och manifesterar för människors frihet.
Jag upplever honom som en verkligt engagerad politiker. 
Här är hans svar:
1. Vilken kommissionärsportfölj tycker du Sverige ska välja för kommande fem år, om vi fick välja fritt – och varför?

De som handlar om kampen mot protektionism och för öppna gränser. Konkurrens, internationell handel och inre marknaden är frågor där Sverige kan ge ett avgörande bidrag för den framtida utvecklingen och där kraften ska vara stor.

2. Jordbruksstödet utgör hälften av EU-budgeten. Tillsammans med tullar och andra handelshinder orsakar detta katastrof för fattiga länder som vill exportera istället för att leva på bistånd. Vad tänker du göra åt CAP i parlamentet?

I det tillfälliga utskottet för långtidsbudgeten drev jag att jordbrukssubventionerna skulle ner och att vi skulle hålla nere de samlade utgifterna till 1%. Och lite lyckades jag, de sammanlagda utgifterna blev lägre än vad kommissionen hade föreslagit och jordbrukssubventionerna minskas. Nu vill jag gå vidare. Jag vill sätta agendan för en ny reform BBBW, a Big Bang for a Better World. Den är så här: Vi avskaffar jordbrukssubventionerna fullt ut, gör det fritt fram för Europas liksom för till exempel Afrikas jordbruk att odla och återodla marker och arealer. Det gör att vi kan öka produktionen av både livsmedel och biobränslen, eftersom mängden oanvända arealer är gigantiska, vi kan stoppa desertifieringen och få en grönare jord med stabilare klimat, som lagrar mer koldioxid.

3. Vad är du beredd att göra för att stoppa flyttcirkusen mellan Strasbourg och Bryssel?

Ständigt öka trycket på fransmännen. Och kanske se om det finns något som kan erbjudas dem så de ger med sig och vi kan få slut på cirkusen.

4. Det råder strängt förbud att sälja snus i EU (med Sverige som enda undantag). Är inte detta ett bevis på att små länders kultur missgynnas i EU och att varken subsidiariteten eller öppna gränserna gäller?

Snusförbudet är fel: snus är mindre hälsofarligt än cigaretter och förbudet innebär ett brott mot den fria rörligheten för varor. Får man köpa cigaretter ska man få köpa snus och det ska ingen få hindra.

5. EG-domstolen har i Vaxholmsmålet slagit fast att svenska villkor ska gälla angående minimilön, semester mm. Är inte det ett brott mot principen om fri rörlighet för tjänster? Borde det inte räcka med anställningsavtal i hemlandet?

Nej, EG-domstolen konstaterade bara att det finns en lag som reglerar utstationerade arbetare och att Lavallöntagarna hade löner som uppfyllde detta, vilket gjorde det oacceptabelt att Byggnads körde ut dem bara på den grunden att de var från utlandet med avtal med andra än Byggnads.

6. Ska Sverige leda en ny militär snabbinsatsstyrka i EU, battlegroup 2011?

Ja, det tror jag är bra för det svenska försvaret och det är bra att Sverige och EU kan ta sitt ansvar när det gäller att upprätthålla fred eller skapa fred,

7. Turkiet krävde inskränkningar i yttrandefriheten för att man skulle godkänna danske statsministern Anders Fogh Rasmussen som ny generalsekreterare i Nato och sade inför hemmaopinionen att man lyckats. Kan Turkiet bli EU-medlem om man vill avskaffa yttrandefriheten i Europa?

Nej, därför är förhandlingsprocessen viktig. Alla länder som vill bli medlemmar i EU måste leva upp till Köpenhamnskriterierna och därmed leva upp till kraven om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Jag ser gärna att Turkiet blir medlem, men först när de lever upp till dessa krav. Ett modernt och rättstatligt Turkiet, med stabil demokrati och frihet är en tillgång för Europa i EU, ett Turkiet utanför EU som lutar sig mot Teheran eller Moskva är det inte.

8. Lissabonfördraget innehåller ingen möjlighet för väljarna att utkräva ansvar av en regerande majoritet och ge makten till ett regeringsalternativ i opposition. Är detta acceptabelt ur demokratisk synpunkt?

Ansvar utkrävs av de folkvalda, precis som i den amerikanska konstitutionen. Här är det Montesquieu och maktdelning som gäller!

9. Under 2008 röstade de borgerliga och socialdemokrater lika i 97% av 535 voteringar. Är det någon skillnad alls mellan blocken?

Jo, men varje fråga som ska beslutas måste få sin majoritet. Det innebär att det alltid är en majoritet som står bakom besluten och en förutsättning för att det ska kunna bli en majoritet är att det finns ett stöd som är tillräckligt brett. I grunden innebär det att varje enskild fråga förhandlas och voteras i olika delar, om resultatet är tillräckligt bra för en majoritet blir den beslutad. Så länge vi har förändrat och påverkat förslaget är jag beredd att stödja det om vi uppnått tillräckligt.

10. Är det Iran, Hamas och Hizbollah som är huvudhindret för fred i Mellanöstern och som därmed ska pressas av EU, eller är det Israel som utgör främsta hindret för fred och ska bojkottas av EU?

Det är totalitär fundamentalism som präglar stora delar av Mellersta Östern, Afrika och Afghanistan/ Pakistan som är det största hotet. Den finns i Hamas och Hizbollah liksom i Iran, bland annat. Där finns ett stort hot mot demokratier och därmed mot demokratin Israel.

Det är intressanta svar, även om jag inte till fullo delar dem. Men med Moderaterna kan man i alla fall veta att de gör i Bryssel som de säger på hemmaplan. Gunnar Hökmark är ett tänkbart personval för mig.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , )