Den intressantaste duellen i partiledardebatten ikväll handlade om skolan och synen på människor. Vänsterpartierna vill behålla kraven på högskoleförberedande studier för alla, medan Alliansen öppnar för yrkesförberedande studier med lägre teoretiska krav.
Detta ser oppositionen som att dörrar till högre utbildning stängs för arbetarklassens barn. Jan Björklund kontrade med att en mycket hög andel av eleverna lämnar skolan eftersom de inte klarar av att uppnå de höga målen på teoretisk utbildning.
“Varför är yrkesutbildning så genant för er?”, frågade Maud Olofsson. Också Göran Hägglund var tydlig med att alla människor är unika och måste kunna göra sina livsval, alla kan inte passas in i en statlig skolmall.
Här blev det tydligt att utopier är riktlinjer för de rödgröna. Hellre höga mål än att eleverna faktiskt genomgår utbildning med godkänt betyg.
Jag är övertygad om att en stor majoritet av svenska folket i denna fråga ligger närmare den borgerliga synen, att de som är praktiskt intresserade ska få gå yrkesutbildning utan höga teoretiska krav.
Alliansen gav här ett jordnära och folkligt intryck, medan oppositionen framstod som politrucker som hellre följer kartan än tittar på verkligheten.
I övrigt var det en jämn debatt. De tre oppositionspartierna var lika samkörda i debatten som Alliansen, även om de många gånger fick erkänna att de inte formulerat enigheten i gemensamma politiska program. Oppositionen gick också till angrepp på regeringen utan att låta alltför griniga. Regeringen var lite väl försvarsinriktad, defensiv. Men det vägdes upp av att man hade god grund för den politik man bedriver. Vi är seriösa till skillnad från oppositionen, var deras budskap. Och det intrycket fick säkert också många tittare.
Debatten gav en god bild av läget i svensk politik just nu: det är jämt!
(Andra intressanta bloggar om politik, partiledardebatt, Val 2010, alliansen, regeringen, socialdemokraterna, Björklund, Olofsson, skola, yrkesutbildning)