London Times rapporterar att en krigströtthet breder ut sig i Afghanistan som underminerar talibanernas stridsvilja, We’re sick of war: a Taleban leader risks his life to point out a new route to peace:
Det finns tecken på att motståndet [mot den valda regeringen] lider av inre motsättningar sedan olika lokalsamhällen börjat opponera …
En stamälste med bant till mulla Mansoor säger att tio byar är redo att stödja honom om han lyckas leverera en uppgörelse med den afghanska regeringen som kan innebära fred. “Talibanerna kommer att attackera oss men vi har en helt del folk med vapen”, säger han.
Är det tecken på att samma sorts förändrad dynamik som i Irak är på gång? Att extremister och fundamentalister tappar anseende och inflytande? Jag skulle inte bli ett dugg förvånad. Också afganska folket vill ha fred och kunna leva i ett samhälle där man vill kunna planera framåt och skapa sig och de sina bättre livsvillkor.
(Andra intressanta bloggar om politik, Afghanistan, fundamentalism, Talibaner, Irak, demokrati, MR, frihet, yttrandefrihet, säkerhetspolitik)