Ebbe Carlsson, ari(s)tokratin och maktmissbruket

En ny dokumentär har premiär imorgon: ”Ebbe – The Movie” (sänds så småningom i SVT). Den handlar om det overkligt verkliga fenomenet Ebbe Carlsson som gick ut och in i statsministrarna Olof Palme och Ingvar Carlssons tjänsterum som om han vore barn i huset. Utan att blinka utfärdade justitieminister Anna-Greta Leijon rekommendationsbrev på engelska åt Ebbe så att också allehanda utländska säkerhetstjänster och myndigheter ska öppna dörrarna åt Ebbe.
Han startade en egen säkerhetspolis i en lägenhet i Stockholm, och äventyret tog slut först när polismän, som av länspolismästare Hans Holmér fått i uppdrag att arbeta åt Ebbe Carlsson, stoppas i tullen med olaglig avlyssningsutrustning.
I Svenska Dagbladet skriver Per Gudmundson, Ebbe Carlsson var del av en aristokrati:

Anders Isaksson menade att aristokratin återuppfunnits, och nu reproducerade sig i den särskilda klass som sade sig vilja skapa det klasslösa samhället.

Socialdemokratin är som alla partier idag, ett kotteri. Skillnaden var att Socialdemokraterna ensamma innehade regeringsmakten, därtill under mycket långa tidsperioder. Det gör att vänskap lättare blir till ren maktkorruption.
Men all makt korrumperar, om man inte har särskilt stark integritet och karaktär. De politiska ledare som inte enbart låter sig fångas av sitt uppdrag i staten har lättare att hålla distans. Thorbjörn Fälldin var en sådan ledare. Han slutade aldrig att var bonde i Ramvik, även om han var oppositionsledare och sedan statsminister. Han tog uppdraget som folkets representant på allvar: han stod mer på folkets sida mot den statliga maktapparaten, än han var statens förlängda arm som höll folket kort. 
De flesta saknar sådan integritet och karaktär. Och i aristokratiska maktmiljöer — miljöer där man tar makten för given — är naturligtvis risken för maktmissbruk som allra störst.  
Att motsvarande kan ske i andra miljöer visade Watergateskandalen. Jag tycker likheterna mellan Ebbe Carlsson och Gordon Liddy är slående. Liddy hade  förtroende hos kretsen kring Nixon och var en av de drivande i ”rörmockarna”, en hemlig polis i Vita husets källare som utförde inbrott och planerade mordbränder för att skydda president Nixon.
Vid ett tillfälle då Watergate rullades upp (”rörmockarna” togs på bar gärning när de gjorde inbrott i syfte att installera mikrofoner i oppositionspartiets högkvarter i Watergatebyggnaden) sa Nixon att han inte förstod uppståndelsen. Ingen hade ju dött i Watergate.
Så låter det när makthavare fullständigt tappat koncepten och inte längre förstår att makten bara kan och får utövas inom konstitutionens ramar.
Jag menar att Socialdemokratin genom sitt långa maktinnehav tappade koncepten och respekten för makten på samma sätt som Nixon, även om de inte gick lika långt. Ebbe Carlsson var symptomet på den sjukdomen.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , )