Björklunds upprättelse

Östgöta Correspondenten skriver i ledarstick, Kris i skolan eller på redaktionen?

”Kris i skolan?” hette programserien i Sveriges Radio som försökte ta heder och ära av utbildningsminister Jan Björklund. [H]an konfronterades med sina sluggeraktiga uttalanden om att svensk skola är sämst i världen – journalisterna kunde visa att det inte stämmer, svensk skola är faktiskt medioker!
Men programmen gav en besk eftersmak. Är det rimligt att försöka piska upp ett drev mot en minister för att han har höga ambitioner, och är det klokt att dunka oss själva i ryggen och vara nöjda med att vi har en medioker skola? I ett kunskapssamhälle med global konkurrens?
Dessutom fick Björklund en sorglig upprättelse, som han nog gärna sluppit, när Timss 2007 presenterades i slutet av året.

Ja, svensk samhällsdebatt blir besynnerlig när vänstern försöker komma åt borgerliga ministrar, men står utan sakliga argument. Då går man till full attack i skenmanövrar. Man skuggboxas. Tyvärr är borgerliga aktörer fortfarande inte beredda på den nya tidens manipulationer, lögner och svindleri med fakta. Michael Moore-vänstern hittar på och blåljuger allmänheten rakt i ansiktet, enligt devisen: går det, så går det.
Förr fick den som avslöjades som en lögnhals betala ett högt pris i minskad trovärdighet och respekt. Men inte så längre. Den som ljuger ”bäst” och syns mest i medierna, blir idol i egna grupperingar.
Människor med borgerliga värderingar hämmas av att det bryter mot deras moral att ljuga för att komma åt en motdebattör. Den som vill vinna med ärliga argument måste därför vara dubbelt så påläst och insatt, för att kunna kontra och gå på offensiven mot lögnhalsarna.
Det är något som Alliansen måste förbereda inför nästa val, då vänstern och medierna kommer att gå i koalition för att ösa lögnaktiga anklagelser över ”makthavarna”, för att se vilken skit som fastnar.
Jan Björklund hanterade inte Sveriges Radios plumpa påhopp särskilt väl. Han blev defensiv. Helt i onödan. Låt den läxan utgöra påminnelse om vad som är att vänta 2010.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , )