Färre politiker ger bättre politiker

I Sverige råder fortfarande folkrörelsetanken i politiken, vars mantra är: ”ju fler nämnder och politiker desto bättre demokrati”. Så kunde man resonera när partierna hade hundratusentals medlemmar och en stor, bred verksamhet. Men så är det inte längre.
Hallands Posten vågar tala klartext i dagens ledare, Politikerna bör bli färre:

De politiska partierna har allt svårare att rekrytera medlemmar. Det innebär att det inte längre är lika lätt som förr att finna lämpliga personer att placera på politiska poster. Det blir också alltmer uppenbart att det inte finns någon koppling mellan ett stort antal ledamöter och hög kvalitet på den debatt som förs eller på de beslut som fattas i de kommunala politiska församlingarna. Vi vågar snarare hävda att det finns en uppenbar risk att förhållandet är det omvända.

Ja, att kvaliteten på politikerna sjunker kan var och en som följer riksdagsdebatterna se. Nivån är ofta skrämmande låg.
Det är dags att gå in för enmansvalkretsar och välja färre politiker som medborgarna får en raka och direkt relation till.
För att vara konkret: jag minns när Victor Ashe, borgmästare i Knoxville, Tennessee, berättade om det politiska systemet i staden. Den är nästan lika stor som Malmö. Istället med horder av nämnder och uppdrag har Knoxville en borgmästare och ett fullmäktige på 9 ledamöter. Det är allt.
Skillnaden är att alla medborgare i Knoxville VET vilka politikerna är. Man ringer borgmästaren för att direkt framföra sina synpunkter, och ställer honom till ansvar i varje val. Här finns en dialog mellan medborgarna och de få och kända politikerna som har makten.
Vem i våra kommuner vet vilken politiker som är sitter inne med ansvaret för något? Jo, i de små kommunerna kan kommunalråd ännu nå en närhet till folket. Men i större kommuner är kontakten bruten. Det är dags att upprätta den. Genom färre och mer ansvarstagande politiker.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , )