Nej tack till fogdevälde

Nya Wermlands-Tidningen skriver i dagens ledare, Nej tack till fogdevälde:

Småföretagen fuskar mest. Ja, om detta kunde man läsa på nyhetsplats i media för ett tag sedan i samband med att Skatteverket drog igång sin kampanj för nya granskningar … Conny Svensson, som är riksprojektledare för skärpt skattekontroll säger: ”Vi kommer att specialgranska marknads- och torghandeln, kaféer, gatukök och jordgubbsplockare… vi vill inte att det skall finnas någon kontrollfri zon.”
Nog får man en förnimmelse av att fogdeväldet från förr i tiden är tillbaka. Varnande ord höjs inte, ingen demonstrerar på gator och torg och protesterar mot att Skatteverket i sin nit är på väg att gå för långt. Hur skall kontrollerna genomföras och hur kan den som anser sig felbehandlad få rätt? Ja, nog finns det skäl att också granska Skatteverket och dess agerande!

Det här är viktiga frågor. Och jag undrar på vems sida våra ”folk”valda står på. Eller egentligen inte. De står på fogdarnas sida, mot folket. I alla partier. Folket är fienden, myndigheterna är politikernas bästa vänner.
Så här är det inte meningen att det ska vara i en demokrati. Men däremot i diktaturer. Visst. Partierna ser inte till att fängsla de som säger emot. Men i den grundläggande principfrågan om vems sida politikerna står på — de statliga myndigheternas sida, som ser medborgarna som kriminella element eller på medborgarnas sida och noga vill reglera, kontrollera och begränsa myndigheternas framfart — är svaret tragiskt nog inte alls självklart.
Det här är en av vår tids viktigaste fråga. Vem representerar politikerna, egentligen?
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , )