Halv regeringsallians är ett Sahlinskt misslyckande

För mig är det förbryllande att Mona Sahlin bildar ”allians” med bara det ena av de två partierna i opposition, vid sidan om socialdemokraterna.
Ett skäl till denna halvmessyr lyfter Nya Wermlands-Tidningen fram i dagens ledare, Utfryst vänsterparti:

Vänsterpartiet saknar helt enkelt trovärdighet som seriös samarbetspartner, och det gäller inte enbart för att de vägrar att acceptera budgettak, överskottsmål och en självständig riksbank. Man litar helt enkelt inte på dem. Inte ens om v skulle ändra sig skulle läget bli annorlunda. De har försuttit sin chans, som Mona Sahlin sade.
Men socialdemokraterna och miljöpartiet spelar onekligen högt. Det är ju långt ifrån säkert att de tillsammans skulle kunna få egen majoritet i riksdagen i ett framtida val, och då inte behöva stöd från v. Och Ohly har själv ilsket svarat att hans parti minsann inte är någon dörrmatta och att de kommer att rösta ned en sådan regering.

Ja, ”risken” för att s och mp kommer att behöva v för att nå riksdagsmajoritet är ju överhängande, nästan given. Dagens opinionsmätningar kommer inte att bli valresultat. Under valrörelserna blir det alltid jämnare mellan blocken i Sverige.
Och ett annat skäl som gör att jag tycker Mona Sahlin handlar oöverlagt tar Sanna Rayman upp i Svenska Dagbladet, Dags för Lars Ohly att slipa på flörttekniken:

Samtidigt är nog många inom LO skeptiska till beskedet om s+mp-samarbetet. Inom flera av LO-förbunden finns det hjärtan som klappar mer för vänsterpartiet än för miljöpartiklarna. Bland dem lär känslorna vara blandade …
Nu öppnas också en möjlighet för mer vänster­populism. Mitten är trängre än någonsin och då är det dags för Lars Ohly att slipa på flörttekniken och rikta sina blinkningar mot LO:s vänstraste ­delar. De välkomnar säkert ett obstruktionskort att spela ut mot Sahlin. Vid behov kan de alltid vifta med Ohlys hot om att inte släppa fram en s+mp-regering.

Om två försöker hålla den tredje utanför, blir resultatet inte större harmoni i oppositionen, utan mindre. Vänsterpartiet får ju här legitimitet att bråka något oerhört med s och mp. Varför skulle v inte göra det? De är ju redan utsparkade från samarbetet. Mona Sahlin har försatt sig i en situation där hon måste föra tvåfrontskrig, mot regeringen och mot vänsterflanken. Och tvåfrontskrig är mycket svåra att vinna.
Nej, det här draget från Mona Sahlin den 8 oktober 2008 kan i framtiden bli datumet man hänvisar till när man ska förklara varför socialdemokraterna inte lyckades vinna tillbaka makten i valet 2010. Socialdemokraterna såg denna dag till att splittra oppoistionen istället för att samla den till ett trovärdigt regeringsalternativ.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , )