Den här bloggen var mycket besviken (för att uttrycka det milt) över hur svaga de borgerliga partiernas företrädare var i riksdagens budgetdebatt i oktober 2005. Finansminister Pär Nuder efterlyste då de borgerligas alternativ, och jag höll med honom. Här skrevs:
Det här duger inte! … Nu när vänsterblocket enats om en statsbudget och kommer att använda den som bevis på deras regeringsduglighet, måste de borgerliga svara.
Alliansen visade under valrörelsen som följde, att man var samkörda på ett sätt som var historiskt. Alliansen vann.
Det är ur detta perspektiv jag läser dagens DN-Debatt, där de fyra borgerliga partiledarna nu riktar Pär Nuders frågor från 2005 till Mona Sahlin:
Hur ser regeringsalternativet till vänster ut? Vem vill regera med vem och vilken politik är det som gäller? Gäller socialdemokraternas skattechock för vanliga löntagare och nedmontering av arbetslinjen som samlad politik för vänsterpartierna? Ställer de alla upp på vänsterpartiets krav på att inflationsmålet ska överges, överskottsmålet för det finansiella sparandet avskaffas och utgiftstaket för de offentliga finanserna rivas? Är meningen att miljöpartiets politik för färre i arbete och fler som arbetar mindre, med försvagning av välfärden som följd, ska bli verklighet?
Alliansen ska nu i Varberg påbörja arbetet med gemensamt valmanifestet inför 2010. Det kommer att sätta press på vänsteroppositionen. Till skillnad från mellanvalsperioden (då alla kritiserar regeringen), så blir det under valrörelsen klart för väljarna att man kanske inte får bättre svar från oppositionen. Det är två alternativ som ska vägas mot varandra.
(Andra intressanta bloggar om politik, Val 2010, moderaterna, centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, alliansen, regeringen, ekonomi, socialdemokraterna, regeringsalternativ)