Det är obegripligt att svensk debatt handlar om vilka krav man ska ställa på kommunerna när det gäller mottagande av nyanlända invandrare. Det är ett planekonomiskt tänkande som inte fungerar i några andra sammanhang, så de fungerar inte här heller. Utredaren Monica Werenfels Röttorp har fel i denna del. Kraven ska inte riktas mot kommunerna, utan på människorna, eller som Göteborgs-Posten skriver i dagens ledare:
Integrationspolitik är en svår balansgång mellan respekt och krav. Men det kan inte vara orimligt att invandrare måste flytta till jobben när svenska medborgare tvingas göra det.
Koncentrationen av nyanlända till vissa kommuner beror på att de som kommer vet att man inte behöver jobba i Sverige, utan kan leva på bidrag. Det är totalt fel signal. I USA finns ingen flyktingmottagning, inget ”kommunansvar” eller andra socialistiska påhitt. De som kommer till USA får se till att försörja sig själva, från första dagen.
Så ska det naturligtvis vara hos oss också. Arbetskraftsinvandring är en sak. Bidragsförsörjning och umgänge med landsmän en annan. Två ord som saknas i svensk integrationspolitik: Ställ krav! (Andra intressanta bloggar om politik, integration, integrationspolitik)