I Politco gör Roger Simon helt rätt analys i rubriken på sin analys, Obama’s first test: Handling Hillary. Men sedan visar han som artikelförfattare agg mot Clinton på ett sätt som Obama säkert gör bäst i att undvika:
Barack Obama vill påminna oss om en sak: Han vann och hon gjorde det inte. Det handlar om honom nu, inte om henne. Han har skapat historia. Hon är historia.
Jag tror Obama skulle stärka sin profil om han tillfrågade Hillary Clinton om att bli hans vice. Ingen av de två stora partiernas nominerade har i USA:s historia varit så okända och så oprövade som Barack Obama. Bill Clinton och Jimmy Carter var visserligen inga stora namn på nationella scenen innan de kandiderade, men de hade varit guvernörer i sina delstater och blivit testade som politiska ledare i utsatta uppdrag, därtill i konservativa delstater i södern.
Obama har inga tunga politiska meriter, mer än sin vältalighet.
Genom att tillfråga Clinton, trots att de har svårt för varandra personligen, skulle Obama visa att han verkligen vill skapa gemenskap och sammanhållning. Och att han sätter partiet och landet före egna personliga intressen.
Om han däremot gör som artikelförfattaren indikerar — visar samma arrogans tillbaka och känner behov av att demonstrera vem som minsann bestämmer nu, och att han inte låter sig behandlas som en ”dörrmatta” — skulle Obama demonstrera att han inte är mogen rollen som statsman. (Andra intressanta bloggar om USA, pres.valet, Vita huset, McCain, Obama)