Det enda av regeringens departement som har en egen blogg är Maud Olofssons Näringsdebartement, med adress departementet.wordpress.com. Ikväll passade man på att fira 1-årsdagen för bloggen och samtidigt hålla utflyttningsfest. Departementet flyttar på måndag in i det gamla centralposthuset på Vasagatan. Ett inslag under kvällen var en bloggpanel med Jonas Morian från Almedalsbloggen, Sanna Rayman från SvD ledarblogg och mig.
Tre frågor som ställdes var:
Vilken funktion har de politiska bloggarna?
Mitt svar: för hundra år sedan möjliggjorde ny teknik i form av bilen, telefonen och radion att totalitära regimer direkt kunde kontrollera nationer på ett sätt som tidigare inte varit möjligt (Ryssland 1917, Italien 1922, Tyskland 1933). Knappt hundra år senare innebär den nya tekniken i form av internet och bloggarna att makten över kommunikationen decentraliseras till allt fler. Jag ser internet och bloggarna som den största demokratirevolutionen som skett sedan allmänna rösträtten.
Vad tillför bloggarna den politiska debatten?
Svenska bloggar har inte bidragit med nyheter och avslöjanden av politiker i lika hög grad som i USA. De har inte påverkat politikernas direkta makt. Men de har börjat granska massmedierna på ett sätt som aldrig förut skett. Massmedierna avslöjas dagligen och stundligen som de vänstervridna och partiska aktörer de är. Särskilt i utrikespolitiken. Där fanns förut ingen mediegranskning alls. Okritiska hyllningar av vänsterregimer stod oemotsagda — tills de politiska bloggarna gjorde entré. Detta påverkar samhällsdebatten i borgerlig och frihetlig riktning.
Vad fattas hos svenska politiska bloggar?
Tid och pengar! För att kunna göra mer grundliga undersökningar och grävande avslöjanden, krävs mer tid och resurser. I USA har olika samarbeten inletts, men Sverige är ett så litet språkområde att det är svårt att hitta kommersiella lösningar. Men de kommer nog.
(Andra intressanta bloggar om politik, bloggar, centern, alliansen, regeringen)