Alliansens svaga kort: finansdepartementet

”Skandaler” i all ära, men hösten 2010 kommer ingen att minnas Ulrica Schenström. Valet avgörs av politik och regeringsduglighet. Så vill folk ha det, och därför blir det så vad de tjattrande klasserna än tycker. Tack och lov.
I Norrköpings Tidningar görs en intressant analys i ledaren Tre alliansfiaskon riskerar valsegern:

Försvarskrisen, åklagarbristen och det höga bensinpriset har samtliga sitt ursprung i finansdepartementets ledning.

De två första håller jag helt med om. De tillhör statens kärnuppgifter: försvara landets säkerhet externt och upprätthålla lag och ordning internt. Dessa kärnuppgifter missköter Alliansregeringen kapitalt och de kan bli regeringens fall. Absolut. Bensinpriset tror jag inte på. Alla vet att regeringen inte är ansvarig för oljepriset på världsmarknaden.
Men att finansdepartementet är spindeln i alla frågor där regeringen agerat svagt och skadligt i politiska frågor, går inte komma ifrån. Finansdepartementet agerar klumpigt, okänsligt, brutalt och framför allt utan tillstymmelse till politisk insikt.
Det har kostat en försvarsminister och utraderat förtroende för Alliansen i försvars- och säkerhetspolitiken. Fastighetsskattefrågan hanterades på värsta tänkbara sätt ur opinionsbildande synpunkt: en tillgång blev en belastning. Och nu står domstols- och åklagarväsendet i tur att skjutas i spillror.
Finansdepartementet löper amock och ingen tycks förmögen att tygla det.
Jag är själv ekonom och vet hur viktigt det är att ha ledningens stöd när man ska föreslå smärtsamma besparingar i verksamheters budgetar för kommande år. Ekonomin måste gå ihop. Man kan inte göra av med mer resurser än man har. Här finns absoluta gränser för det möjliga.
Men det betyder inte att ekonomiavdelningen ska besluta vilka prioriteringar som ska göras inom olika verksamheter, eller ens avgöra prioritering mellan olika avdelningar. Det är ledningens ansvar.
Här tycks, när det gäller staten, inte ledningen i form av statsminister Reinfeldt och partiledarna tagit kommandot. Makten verkar ligga hos finansministern. Det är fel. Ekonomin ska gå ihop, men prioriteringarna ska göras ur ett helhetsperspektiv.
Och politik handlar först och främst om värderingar. Därefter kommer ekonomiska gränserna.
Försvaret och rättsväsendet får inte offras av en borgerlig regering. Det är fundamenta i ett borgerligt samhälle. Urholkas försvar och laglydighet, faller allt annat.
Här måste regeringen tänka om. (Andra intressanta bloggar om , , , , ,
, , , , , )

Rulla till toppen