“Nådde inte ända fram”, har blivit en vanlig fras, inte minst inom idrotten. Thorbjörn Fälldin myntade den när han i samband med regeringsbildningen 1976 skulle förklara eftergifterna han tvingats till i kärnkraftsfrågan. I En bok till Thorbjörn skriver förre chefredaktören och pressombudsmannen Pär-Arne Jigenius om denna Fälldins påverkan på svenska språket:
Olof Palme var en erkänt skicklig talare, men få kommer i dag ihåg enskilda formuleringar. Det är en gåta att en så bitsk talare inte blev upphovsman till fler bevingade ord. Den eftertänksamme Thorbjörn Fälldin gladde rubriksättarna i pressen med den ena lysande formuleringen efter den andra. Han “slet med frågan”, även om den inte skulle “dras i långbänk”. Det bibliska och ödesmättade finalorden “ske er vilja” kom när han tvingades avgå.
Det är signifikativt att Palmes bidrag i grenen mest handlar om värdeomdömen om andra – “diktaturens kreatur” – medan Fälldins bon mots mest handlar om hans egna prövningar i den politiska hetluften. Det stred mot Fälldins läggning att göra sig lustig på andras bekostnad, däremot kunde han målande beskriva det seriösa beslutsfattandets våndor för egen del.
Fälldin lärde mig en sak under ett partistyrelsesammanträde jag var med på 1985, då han våndades över att partistämman beslutat sänka matmomsen mot hans vilja. När partistyrelsen skulle uttolka stämmans beslut i ett pressmeddelande, vägde Fälldin varje ord på guldvåg. Vad betyder den meningen? Vilken innebörd ligger i det här ordet? Hur ska jag inför medierna tolka denna formulering?
Detta totala fokus på innebörden i varje ord, hade jag aldrig upplevt i skolan. Och det är så lätt att slänga sig med orden, inte minst i politiken. Men sedan jag sett Fälldin i aktion har jag alltid haft hans frågor någonstans i bakhuvudet. Varje ord betyder något! Tänk på det.
Och jag tror att det är denna lärdom som gör att jag kan skriva skarpt och provokativt utan att gå över gränsen. Av mejl och på andra sätt märker jag att läsare ofta tror att jag framfört ett mycket elakare/attackerande budskap än jag faktiskt gjort. Genom att tänka på hur man formulerar sig i varje detalj kan man göra språket mustigare och livskraftigare, utan att tappa fokus på budskapet. (Andra intressanta bloggar om politik, Fälldin, ord, språk, språkbruk)