Den för mig totalt obegripliga utnämningen av sosseadelskvinnan Margareta Winberg till ett nytt smörjobb på Svenska Spel, får en förklaring i Folkbladet. Där skriver Widar Andersson i ledaren Winbergs sista strid:
Hon fyller en dubbel funktion. Å ena sidan hoppas ägarna att hon ska kunna bidra till en förlängning av spelmonopolet. Å andra sidan; när monopolet faller så är det med en högt uppsatt socialdemokrat som styrelseordförande.
Regeringen och socialdemokraterna får stå hand i hand som förlorare gentemot EU. En sådan ansvarsfördelning är helt i Anders Borgs smak. Thomas Östros har förmodligen lättare att hålla sig för skratt.
Det kan faktiskt vara så. Finansdepartementets ledning måste ha asgarvat när någon kastade ur sig Winbergs namn. Ju mer s förknippas med Winberg desto större chanser har Alliansen, tror man. Men det här är ett tecken på bunkersjuka. Svenska folket bryr sig inte om enskilda befattningshavare. Det är inriktningen i stort som räknas. Och regeringens utnämningspolitik står ju inte direkt högre i kurs efter detta.
Bättre vore att rakryggat avveckla ”spelmonopolet” och erkänna den nya globala verkligheten istället för att leva i nostalgiska drömmar om ett gammalt och isolerat samhälle som inte längre finns. (Andra intressanta bloggar om politik, Winberg, Borg, Svenska spel, alliansen, regeringen, skatt, ekonomi)